Högalidskolans Albatrossprojekt.

Inledning och bakgrund

Högalidskolan har sedan slutet av 70-talet varit organiserad i arbetsenheter och arbetslag.
Skolan var då i huvudsak en högstadieskola. Arbetslagen var horisontella med 4 klasser i vardera och 8 - 10 lärare. Arbetslagen hade från början stor självständighet men gick ner i en down-period i slutet av 80-talet där många kände att man inte utvecklades längre.
Skolan genomgick under denna tid en förändring från högstadieskola till att även få låg- och mellanstadieelever. En låg- och mellanstadieskola lades ned och lärare och elever flyttades till Högalidskolan.
På 80-talet infördes ökad grundbemanning och arbetsenheterna skötte vikarieanskaffningen via s k SAMO = samordnare.
På den tiden bestod ledningsfunktionen av en rektor, två studierektorer och två tillsynslärare.

1992 omorganiserades hela skolväsendet i Kiruna och alla skolor fick en rektor samt tillfördes barnomsorg till varje skolenhet. Högalidskolan fick en rektor och ledningstid som lades ut på arbetsenheterna. Varje AE bestod av 3-4 klasser med ca 100 elever och 7-8 lärare i varje.
Arbetsenheterna återfick en del av den tidigare självständigheten och den utökades under 90-talet med att ekonomin lades ut på enhetsnivå.
Arbetsenheterna lade ut schema i ämnena Sv En Ma So.
Varje AE fick 6 lvtr för att sköta sin egen ekonomi, sin frånvaro upp till 14 dagar samt elevvård och egna angelägenheter i arbetsenheten.
Vi hade ett fortbildningslag som diskuterade all fortbildning inom området, även barnomsorgen.
Vi hade ett ekonomiråd som diskuterade fördelningen av driftsmedlena samt användningen av investeringsmedlena.
Även BO skötte sin egen ekonomi och sin vikarieanskaffning.

Till Högalidskolans område hör även Abisko skola, en 1-9-skola med totalt 24 elever och 3,5 lärare.

Vi vill nu ytterligare utöka möjligheterna för arbetsenheterna eller arbetslagen att ta ett än större ansvar för sin egen arbetssituation och därför är vi med i ALBATROSS. Vi vill där pröva olika saker såsom flexibel arbetstid för såväl elever som lärare, flexibla gruppstorlekar utökat schemaansvar, mm.

Skolan ska vara en lärande organisation för såväl elever som för personal.

Mål

SKOLUTVECKLINGSPROJEKT HÖGALIDSKOLAN/ABISKOSKOLAN

Vi vill år 2000 ha en skola

- där lärare tar ansvar för sin egen kompetensutveckling och medlena för detta har ställts till arbetsenheternas förfogande

- där lärare gemensamt i ett arbetslag eller en arbetsenhet tar ansvar för sin egen arbetssituation, schema och ekonomi

- där elever tar och ges ansvar för sina egna studier

- där varje elev får den hjälp och det stöd han/hon behöver

- där elevernas utbildning ses som en helhet från förskola till åk 9 och där olika lärare/ämnen samverkar för att åstadkomma denna helhet

- där eleverna lär sig att själva söka kunskap, tillsammans med lärare diskutera det man lärt sig och av lärare eller andra elever få struktur i det man lär sig

- där föräldrar ses som en resurs i skolarbetet

- där vi utvecklar elevernas förmåga att tänka och reflektera genom etiska samtal

- där en grupp lärare tar ett gemensamt ansvar för en grupp elever

- där begrepp som klass, USK, lektion har ersatts av grupper, teman, arbetspass av olika längd. Det är inte elevernas ålder som avgör om de arbetar i en grupp tillsammans utan det arbetsområde de valt att arbeta med. Detta förutsätter att lärarresursen tillförsäkras skolan utfrån något annat än USK.

- där inlärning pågår hela livet och där man tar till vara det eleverna lär sig även på andra ställen än i skolan

- där alla hjälpmedel står till elevernas förfogande för kunskapsinhämtning (t ex bibliotek, fax, datorer, telefon, böcker, lärare, andra elever, samhället)

- där arbetslaget/arbetsenheten förfogar över 1360 timmar per person för att sköta undervisning, elevkontakter, föräldrakontakter, planering, kompetensutveckling, administration i form av schemaläggning ekonomi mm.

- där skolans lokaler anpassats efter de behov som finns

 

Steg som vi kommer att ta för att nå målet:

  1. 1.1 1997 påbörjar vi övergång till avreglering av USK.
    Vårt mål är att 31.12 99 ska alla arbeta utan reglering av USK.

  2. Ht 97 tar vi in alla 6-åringar som ska börja på Högalidskolan i skolans byggnad och startar arbetslag med förskollärare-fritidspedagoger-lärare i en sex-sjuårsverksamhet där allas olika kompetenser tas tillvara.

  3. Vi kommer successivt att förändra lokalerna genom att öppna väggar, sätta upp skiljeväggar i korridorer för att skapa elevarbetsplatser, öppna dörrar för att möjliggöra för lärare och elever att arbeta tillsammans över ålders- och klassgränser och liknande.
    Vårt mål är att ha en skola där elever söker sig till en lämplig arbetsplats för den arbetsuppgift de håller på med i st f att gå till ett klassrum.

  4. Ht 97 påbörjar vi en avreglering av klassbegreppet så tillvida att några klasser kommer att bestå av en storgrupp på 50-60 elever där vi sedan använder resurserna flexibelt.
    Vårt mål är att vi 31.12 1999 inte har några "klasser" kvar utan endast arbetsgrupper av olika storlek och där elever i olika åldrar arbetar tillsammans.

  5. Vi använder vårt nyinstallerade interna datanät med tillgång till Internet där eleverna söker, bearbetar och till viss del även producerar kunskap. Detta innebär att lärarna kommer att arbeta mera som handledare än som traditionella kunskapsförmedlare. Se vår hemsida www.hogalid.kiruna.se.
    Vårt mål är att eleverna ska bli såväl kritiska konsumenter som aktiva producenter av IT.

  6. Ht 97 kommer några klasser att prova mentorsskap. Erfarenheterna av detta avgör hur vi kommer att gå vidare med det.

  7. Alltfler lärare använder olika former av planeringsbok där eleverna vecka för vecka planerar sitt eget arbete. Detta gör vi för att eleverna ska "äga" sina studier.
    Vårt mål är att eleverna ska bli aktiva kunskapssökare och själva ha ett avgörande inflytande över innehållet, planeringen och uppläggningen av sina studier.

  8. Vt 97 gjorde vi en översyn av resursfördelningen vilket resulterat i att vi omfördelat resurserna mot lägre åk.Vi vill bli bättre på att rikta resurserna till de elever som behöver det. Vi kommer att utarbeta system för detta.
    Vårt mål är att alla elever ska nå minst godkäntnivån i Sv En och Ma.

  9. Vt 97 delades 70% av områdets kompetensutvecklingspengar ut till varje lärare och personal inom barnomsorgen. Ca 50% av kommunens totala anslag för kompetensutveckling administreras av centrala skolkansliet. Diskussionen om kompetensutveckling förs ner på arbetsenhetsnivå. Vi utvärderar utfallet av detta under ht 97 och beslutar därefter hur vi ska gå vidare.
    Vårt mål är att allt större andel av kompetensutvecklingspengarna ska ligga på områdes- och arbetsenhetsnivå.

  10. Vi har påbörjat ett arbete med att utveckla samtalet till ett redskap för kunskapsinhämtning, till självkännedom, till reflektion och till fördjupad omvärldsuppfattning, vilket vi har för avsikt att utöka så att alla elever får möjlighet till samtal.
    Vårt mål är att få elever som genom samtalet lärt känna såväl sig själva som andra och känner en trygghet i att veta vem dom är och som har en förmåga att känna empati med och förståelse för andra.

 

2001.

ALBATROSS-projektets övergripande mål var:

  • Att utveckla skolans arbetsorganisation mot större flexibilitet och mer av lärande organisation

  • Att utveckla ny kunskap och nya arbetsmetoder för att utforma stimulerande miljöer för elevernas lärande

  • Att utveckla arbetssätt och arbetsformer som gagnar en lärarroll som bygger på samarbete, samverkan och gemensamt ansvar

  • Att utveckla ett ledarskap i skolan som stimulerar och utvecklar medarbetarnas engagemang och delaktighet

  • Att utveckla och systematisera lärandet kring planering, uppföljning, utvärdering och reflektion bl a genom kollegial uppföljning och utvärdering skolor emellan

Vi var 24 skolor som var uttagna till ALBATROSS-projektet. Vår skola låg längst norrut och den sydligaste låg i Malmö. Alla skolorna var indelade i nätverk och vårt nätverk bestod av Sorgenfriskolan i Malmö, Elinebergsskolan i Helsingborg, Tillbergaskolan i Västerås, Malmaskolan i Kolsva samt vi Högalidskolan i Kiruna.

Vi träffades en gång per termin på någon av skolorna och diskuterade skolutveckling och studerade hur vi arbetade för att nå målen i våra planer.
Det var mycket givande och vi fick många nya impulser och kontakter med andra lärare.
Vi har nu avslutat projektet ALBATROSS. Vi var med på slutredovisningen i Stockholm i jan 2000 och där rapporterade vi om vårt arbete med elevarbetslag. Rubriken på framförandet var "Ta makten över lärandet!". Vi gjorde denna redovisning tillsammans med Ale gymnasium i Göteborg.
Vi hade med två elever från vardera skolan samt två lärare från Högalidskolan. Dessutom deltog jag och Kerstin Marcus-Elving från Ale gymnasium.

Även om projektet är slut fortsätter vi arbeta i samma anda. De mål vi angav i ALBATROSS-projektet har vi med i vårt lokala skolutvecklingsavtal.

 

Ingegerd Thuresson

rektor