IT-Strategi
Högalidskolans IT-strategi 2004 – 2005

Inledning
Under åren 1996-1999 genomförde skolan ett datorpedagogiskt projekt kallat
"Levande Läroböcker - IT i ett pedagogiskt sammanhang". Projektet stöddes ekonomiskt av KK-stiftelsen (Kunskap- och Kompetens stiftelsen).
Se även slutrapporten från projektet på webbsidan: www.hogalid.kiruna.se/levande.htm
Efter projekttiden finns det på skolan ett antal lärare med god kunskap om hur IKT (Information- och Kommunikations- Teknik) kan användas i undervisningen och som administrativt verktyg för oss lärare.
Det finns även ett antal lärare som tagit de första stegen med IKT i undervisningen.
Högalidskolan har sedan 1996 ett lokalt NT-nätverk med fast uppkoppling mot Internet.
I dagsläget har skolan ca 80 datorer samt ett antal nätverksskrivare och scanners.
Under 2001 Skedde ett byte av skolans samtliga datorer samt en uppgradering av skolans fasta internetanslutning till en fiberoptisk anslutning.
Mjukvarorna utgörs av en plattform med Microsoft office paket som grund, utöver detta även bildbehandlingsprogram , photoshop, samt videoredigeringsprogram Pinnacle DV8.
Skolan har också 6st digitala kameror samt en digital videokamera.
Programvaror som företrädesvis användes på skolan är Works, Publisher, Frontpage samt Office- paketet för lärarnas datorer.
Antalet datorer bland lärarna har ökar stadigt tack vare att lärarlagen genomgått den sk ITiS-utbildningen.
Alla elever samt lärare har egen e-postadress samt eget utrymme på förvaltningens servrar att spara sitt material på.
På skolan finns en lärare med 50% nedsättning för nätverksansvar. Därtill finns det även en lärare med 25% nedsättning för arbete med skolans webb samt för att koordinera skolans IT-arbete.
Ett byte av skolans samtliga datorer har skett under våren 2001 samt en uppdatering av skolans fasta internetanslutning till en fiberoptisk anslutning.Programvarorna utgörs av en plattform med Microsofts Office paket som grund.
Om vår IT-strategi och detta dokument
Syftet med detta dokument är att fungera som en hjälp och vägledning för alla på Högalidskolan vid arbete med IKT.
Erfarenheterna från projekttiden och åren efteråt ligger som grund för denna IT-strategi.
De står omnämnda under rubriken Bakgrund vid varje huvudrubrik.
IT-strategin omfattar tre år; 2004-2007.
IT-strategin revideras varje år utifrån nya behov, förutsättningar och erfarenheter.

Organisation på skolan.
I dag finns det en nätverksansvarig lärare med 50% nedsättning i tjänsten för detta arbete.
Det finns också en lärare med 25% nedsättning i tjänsten för att underhålla skolans officiella webbsidor och för att samordna IKT på skolan.
Till detta kan läggas en IT-grupp med representanter från alla arbetslag.
De flesta möten i gruppen sker på informell basis pga att det är svårt att hitta en gemensam tid för möten bland representanterna i IT-gruppen.
Mål
Skapa möjligheter för gruppen att mötas regelbundet på arbetstid samt att samordna kunskapsmålen vad gäller IKT inom respk. stadie på skolan.
Stimulera användandet av IKT i skolans vardag samt fungera som rådgivande organ för personal och elever.
Tillgång till datorer och datorsalen.

Bakgrund
Vid starten av projektet 1997 skedde en proportionerlig fördelning av datorerna på skolan.
Behovet styrde alltså inte tilldelningen av datorerna för arbetslagen.
Låg- och mellanstadiets datorer placerades i klassrummen.
Högstadiets datorer placerades i grupper i de till klassrummen angränsande grupprummen.
På skolan fanns sedan tidigare en datorsal med 16 datorer.
Arbetet vid datorerna går i vågor vilket gör att ibland är behovet stort och ibland obefintligt.
Nuläget
Tidigare uppstod flaskhalsar därför att det var svårt att organisera så att elever som behövde få tillgång till datorer kom åt dem.I dagsläget har ett bokningssystem införts som underlättar tillgången samt överblicken av tillgången till datorerna på skolan.
Tillgången till datorer gör också att arbetet måste organiseras så att inte alla elever gör samma sak under samma tid.
På de lägre stadierna är dock tillgången på datorer fortfarande dålig, en datorer på sju elever,
dock har en kontinuerlig undervisning införts på mellanstadiet vad gäller IKT.
På personalsidan är datortätheten fortfarande låg i arbetsrummen.
Mål
Att öka datortätheten bland personalen .
Att införskaffa en bärbar dataprojekter, samt en fast projektor i datasalen för att under lätta genomgångar etc. med hjälp av dator.
Vad skall eleverna kunna?
Bakgrund

Det bästa sättet att lära sig har visat sig vara att koppla IKT utbildningen av eleverna till vad de skall jobba med. Att "lära nära" visade sig ge den största motivationen och högsta inlärnings-potentialen. Rent generellt lär sig eleverna tekniken väldigt fort och lätt.
Under genomförandet av sina arbeten lär sig eleverna att jobba med nätverksanslutna datorer, söka och värdera information och kommunicera med hjälp av webbsidor och e-post.
Under projekttiden användes även en modell där kunniga elever gick in i klasser och hjälpte lärarna och eleverna med de tekniska delarna av IKT.
Det fungerade mycket bra. Tyvärr har denna modell ej senare använts.
Nuläget
I dag varierar nivån på kunskaperna bland eleverna kring IKT användning mellan de som behärskar allt kring detta och de som tagit första stegen. Det hänger framförallt ihop med hur elevernas lärare ser på IKT i undervisningen.
För att motverka den stora spridningen vad gäller kunskaper kring IKT så har skolan infört en schemalagd timme/vecka för eleverna vad gäller IKT för de arbetslag som önskar detta.
Mål
När eleverna lämnar årskurs nio skall de ha kunskaper och färdigheter som gör att de aktivt kan använda IKT och alla dess möjligheter.
etta skall genomföras genom att ge eleverna redan på de lägre stadierna ges en basutbildning vad gäller datorn och datorns användande.
På det högre stadierna skall en resursperson införas, med spetskunskaper inom IKT, som kan kallas in direkt till ett arbetslag när behov uppstår och hjälpa till med genomförandet av olika projekt.
Detta skall möjliggöras genom att frigöra en person som innehar en viss del av sin tjänst som "konsult "inom IKT och på detta sätt kan röra sig fritt emellan arbetslagen vid behov.


 

 

 

 

 

 

 

 

 
 

Etik och moral
Bakgrund
Under projektåren 1996-1999 hade vi inga nedskrivna regler för datoranvändningen.
Vi valde att istället ta diskussioner med eleverna när behov fanns. Med andra ord uppstod spontant många livliga diskussioner om etik och moral där de bakomliggande faktorerna till att de olämpliga sidorna fanns ute på Internet rannsakades.
Nuläget
Idag har skolan ett enkelt utformat regelverk för datorerna och datoranvändningen som komplement till de etiska och moraliska diskussioner som spontant och planerat uppstår.
Det enda vi med säkerhet vet är att eleverna kommer förr eller senare att möta webbsidor vars innehåll är av tveksam karaktär...
I korthet går reglerna ut på att alla skolans datorer är endast till för skoljobb. All privat användning är endast tillåten på de datorer som finns hos fritidsledaren.
Bryter man mot reglerna medför det ett allvarligt samtal och om det upprepas en avstängning under en period samt att kontakt tas med föräldrarna.
Eleven kommer då endast genom lärare kunna logga in på datorerna.
Mål
När en eleverna sätter sig vid en dator och arbetar med skoljobb skall de ha en beredskap och ett förhållningssätt till vad de kan möta på Internet samt veta hur de skall hanterar detta.
Elever i svårigheter

Bakgrund
Projektåren visade att problembaserat, ämnesövergripande och elevstyrda arbetsformer med inslag av IKT kraftig missgynnar elever som inte klarar av att ta ansvar, hantera en rörigare arbetsmiljö, inte kan formulera problem och strukturera sitt arbete.
Spännvidden i en klass ökar och gör att arbetssituationen för läraren blir mer krävande.
Denna arbetsform kräver alltså mer lärarresurser!
Vi har även använt datorerna för ordbehandling och rättstavning med gott resultat.

Nuläget
Ordbehandlingsprogam med rättstavningsfunktion används för att skapa prydliga och korrekt skrivna dokument. Tillgången till datorer är här också en viktig faktor.
I dagsläget finns det ytterligare tekniska hjälpmedel för elever med läs och skrivsvårigheter.
Vi har programvaror som klarar av att skriva det eleven talar in i mikrofon och det finns även programvaror som läser upp skriven text; taligenkänning och talsyntes.
I dagsläget råder en bra kompetens vad gäller kompensatoriska hjälpmedel på skolan.
Flera elever använder sig av kompensatoriska hjälpmedel samt programvaror. Detta sker på initiativ av den enskilda läraren och elevens föräldrar.
För att motivera en del av de mindre studiemotiverade elever låter vi dem jobba med produktion av webbsidor där svenskan är ett viktigt inslag.
Mål
Utifrån elevernas behov använda lämpliga tekniska hjälpmedel såsom taligenkänning och talsyntes, Lexia och ordbehandlare med rättstavning.
Öka tillgängligheten till datorer för denna grupp av elever.
Utbilda fler lärare kring dessa möjligheter.
Kontakt med hemmen.

Bakgrund
På skolan finns de tekniska förutsättningarna för ett snabbare och enklare sätt att hålla hemmen informerade av vad som sker i skolan.
Antalet för lärarna tillgängliga datorer är här en nyckelfråga.
Nuläget
Allt fler lärare och arbetslag lägger ut planeringar, veckoschema,frånvarorapportering och annan allmän information för hemmen och eleverna på webben. E-post som kontaktväg mellan skola och hem ökar också i användning. Tack vare ItiS-utbildningarna som genomförts ökade antalet datorer bland lärarna vilket är en förutsättning för att datorn skall bli ett verktyg för lärarna.
Mål
Öka antalet lärare som använder de möjligheter som finns till kontakt och kommunikation med hemmen och eleverna med hjälp av IKT.
Kompetensutveckling bland lärarna.
Bakgrund
Under projekttiden möjliggjordes fortbildningen av lärare genom att extra vikarier anställdes på skolan och fortbildningen av lärarna kopplades direkt till det praktiska genomförandet av konkreta projekt. Den nära kopplingen mellan inlärning och tillämpning fungerade mycket bra.Det flesta lärare har genomgått ITIS vilket har lett till en höjd kompetensutveckling samt att det dagliga användandet av datorer ökat.
Nuläget
Eftersom det finns en hel del kunskap bland lärarna på skolan så sker den mesta kompetensutvecklingen genom informell fortbildning mellan kollegor. Vi hjälper helt enkelt varandra om problem uppstår.Informell kompetensutveckling sker i och mellan arbetsenheter.
En stor del av lärarkåren på skolan har genomgått utbildningen för det europeiska datakörkortet vilket även det har medfört en ökad kompetens bland personalen.
Det finns ett stadigt ökande behov av fortbildning kring digital bildbehandling, webbsides-produktion samt grundläggande datoranvändning
Mål
Utveckla "lära nära" modellen, dvs informell kompetensutveckling mellan kollegor.
Organisera kurser utifrån behovet på skolan.
Administrativt verktyg för lärarna.
Bakgrund
Sedan 1997 finns det på skolan ett internt nät (Intranet) för kommunikation mellan datorerna på skolan. Detta är ej åtkomligt utifrån. Intranetet skapar möjligheter för snabb intern kommunikation och intern publicering av material.
Nuläget
Tillgången på lärardatorer är här återigen en nyckelfråga. I vissa arbetsrum är det fem lärare som skall dela på en dator. De arbetslag som genomgått ItiS-utbildningen, och därmed disponerar över en egen dator per lärare, har ökat sina möjligheter till effektiv informationshantering på skolan.
Rektors Veckoblad har sedan 1998 publicerats på Intranätet.
Sedan ht-00 sker bokning av digitala kameror,salar, videokameror samt projektor på det interna nätet även frånvaro rapportering på det högre stadierna sker digitalt.
Mål
En dator per lärare på skolan. All allmän information skall göras tillgänglig på Intranätet.
För att säkerställa den interna kommunikationen skall alla lärare under en arbetsdag vittja sin brevlåda. Intranätet skall underlätta kontakt och informationsspridning och därmed minska och förenkla arbetsbördan för lärarna. IKT bör alltså bli ett administrativt hjälpmedel för lärarna.Även kontakt ytan mot hemmen skall öka,allmän information som berör klasserna
och som är viktigt för målsmän att känna till skall läggas ut på "nätet".För att genomföra
detta behövs en utökad utbildning bland lärarna hur man lägger ut information på nätet.
 

 

 
 

Ämnesövergripande och problembaserat.
Erfarenheter
Under projekttiden genomfördes en antal ämnesövergripande teman på skolan där IKT var ett av verktygen.
För klasslärarna visade det sig ej skapa några problem att samverka mellan ämnena eftersom man själv har merparten av ämnena.
I de senare årskurserna krävs det fungerande arbetslag med kontinuerlig gemensam tid för planering och diskussion vid genomförandet av ämnesövergripande och problembaserade arbeten.
Från att ha varit begränsad till klassrummet och det tryckta ordet upplevde många elever under arbetet att IKT öppnade skolan mot omvärlden. Arbetssättet och IKT:s möjligheter begränsade inte de studiemotiverade elevernas möjligheter utan utmanade deras förmåga.
De elever som inte klarar ansvaret, som inte hanterar den rörigare arbetsmiljön, inte kan formulera problem, inte klarar av att självständigt jobba i projekt är förlorarna och blir frånsprungna i större utsträckning än tidigare. Brister i elevernas kunnade att effektivt
söka information och hantera informationen källkritiskt var markant hos de mindre
motiverade eleverna.
Spännvidden i en klass ökar och gör att arbetssituationen för läraren blir än mer krävande.
Denna arbetsform kräver mer lärarresurser!
Nuläget
Lärarna har sett risken för en än mer ökad arbetsbörda om man jobbar problembaserat och ämnesövergripande i hela klasser. Vi försöker därför idag hitta vägar där IKT används för att stimulera och utmana elever.
Alla elever kan och bör alltså inte arbeta med samma saker och utifrån samma förutsättningar.
I dagsläget har arbetslagen svårt att hitta tiden för gemensam pedagogisk planering och diskussion. Detta är också en av orsakerna till att antalet ämnesövergripande och problembaserade arbeten har minskat.
Mål.
Få fler arbetslag att prova ämnesövergripande arbetsområden utifrån de erfarenheter som tidigare gjorts.
Få mera tid för gemensam planering för ämnesövergripande arbetsområden.
Få en utökad utbildning vad gäller söka information effektivt samt källkritik på nätet.

Stimulera skrivandet.
Bakgrund
Allt skrivande i skolan måste bygga på att någon läser det skrivna. Om elevernas skrivande publiceras på Internet når man en stor potentiell läsekrets.
Framförallt möjliggör det för andra elever samt föräldrar att på ett snabbt och enkelt sätt ta del av det skrivna.
På skolan har vi bland annat använt en modell där lärare och elever dokumenterat klassernas aktiviteter med digitala kameror och därefter har lärarna låtit eleverna skriva text till bilderna.
Text och bilder har sedan gjorts om till webbsidor och därmed tillgängliga för alla.
Att få jobba med texter, färg och form har visat sig vara mycket stimulerande för eleverna.
Nuläget
Dokumentation av aktiviteter i och utanför skolan pågår ständigt.. För att stimulera elevernas skrivande, och för att visa upp aktiviteter på skolan och i samhället, används de digitala kamerorna mer och mer i undervisningen av samtliga årskurser på skolan.
Mål
Utbilda fler lärare så att de kan hantera kamerorna samt utföra enklare bildbehandling inför webbpublicering.
Utbilda flera lärare i hur man publicerar material på nätet.
Webbtidningar.
Bakgrund
Tidigare har de funnits två webbtidningar; Splash och The Mirror, på skolan. Svenskspråkiga webbtidningen Splash riktade sig till eleverna i FK-åk6 och The Mirror var en engelspråkig webbtidning för hela skolan. Redaktion för The Mirror styrdes av elever från årskurs 9 och redaktion för Splash av elever i årskurs 6.
Med dessa tidningar skapades en plattform som ökade elevens möjlighet att samverka med omvärlden samt att nya arbetsformer skapades som inte var knutna till det enskilda ämnet eller till den enskilda elevgruppen. En enskild elev eller en hel klass kunde medverka i tidningarna. Elever kunde till och med jobba utanför ordinarie lektionstid med bidrag till tidningarna.
Nuläget
Samtliga webbtidningar är nedlagda.Intresset har varit svalt bland lärare och elever
att medverka i publiceringen av tidningarna.
Mål
Vi vill stimulera arbetsformen och intresset för ett deltagande av publicering i de båda
webbtidningarna.
Vi vill utveckla den arbetsformen vidare så att elever i olika åldrar och med olika intressen kan samverka både lokalt och globalt.
Beskriva vardagen – berätta för andra.
Nuläget
Genom att låta eleverna dokumentera och berätta om vardagen i Kiruna under både skola och fritid skapar vi en unik informationskälla för andra elever. Det som är helt vanligt och normalt för oss boende i Kiruna kan för andra vara ovanligt och unikt. Som en röd tråd skall detta genomsyra klassernas hemsidor.
Innehållet kan vara allt ifrån teckningar till längre reportage och artiklar om vår del av världen-Kiruna. Allt producerat av elever för andra elever i världen.
Under läsåret 00/01 har alltfler lärare börjat jobba med publicering av elevernas egna material.
Mål
Få fler av lärarna att fortsätta med publicering av elevers arbeten .
En väg att stimulera produktionen och publicering av elevers arbeten i bl.a webbtidningarna,
som har gått tillbaka, är att redaktionen samt publiceringen ingår i kursvalet digitalbildbehandling.
ENIS
Bakgrund
Skolans arbete med IKT och pedagogik har resulterat i att skolan sedan 1998 är en av 500 europeiska skolor inom Europeiska Skoldatanätets nätverk för innovativa skolor; European Network of Innovative Schools (ENIS).
Nuläge
Skolan har deltagit i enisnätverkets träffar och kommer att deltaga aktivt i kommande nätverksträffar.
Mål
Genom detta nätverk hitta kanaler för internationellt samarbete med hjälp av IKT.
Slutord och framtiden.
För att öka elevernas möjligheter att samverka med omvärlden har vi skapat nya arbetsformer som inte är knutna till det enskilda ämnet eller till den enskilda elevgruppen.
Vårt utvecklande av webbtidningskonceptet var en början. Vi vill utveckla den arbetsformen vidare så att elever i olika åldrar och med olika intressen kan samverka både lokalt och globalt. För att utveckla detta är det önskvärt att resurser vid behov kan frigöras d.v.s att en resursperson med breda kunskaper inom IKT kan friställas för att hjälpa till med tekniken/ produktionen av elevmaterial.
Genom vårt deltagande i European Network of Innovative Schools (ENIS) hoppas vi att vi aktivt skall kunna arbeta med skolor i andra länder.
Vi tror också att vi skall med hjälp av tekniken bättre kunna hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter.
Vi vill också att IKT skall bli ett administrativt verktyg för oss lärare som underlättar en del av vårt arbete.
Vi vill m.h.a IKT öka kontaktytorna mot hemmen genom att utveckla klassernas hemsidor,
lägga ut allmän information etc. som stöd till föräldrarna.För att uppnå detta skall vi höja kompetensen vad gäller administration av hemsidor bland personalen.