Kvalitetsredovisning

KVALITETSREDOVISNING FÖR HÖGALID – ABISKO OCH RIPANS FÖRSKOLA 2003 – 2004.

   Denna kvalitetsredovisning omfattar läsåret 2003 – 2004. Den är skriven av avgående rektor
   Ingegerd Thuresson i juli 2004. Ev tillkommande arbeten biläggs av tillträdande rektor Eva-Karin Rönnfors-Ribaut.

    På Högalid/Abiskoområdet har under detta läsår följande områden kvalitetsredovisats:
    *Demokrati och inflytande – Inflytande och ansvar
    *Demokrati och inflytande – Jämställdhet
    *Demokrati och inflytande- Stärka värdegrunden
    *Lärande – Att lära att lära
    *Lärande – Forskande arbetssätt
    *Kiruna och omvärlden – Kulturell förståelse, Miljön i fokus

     Sammanställningen av arbetslagens underlag biläggs som A-4sidor , sorterade efter utvecklingsområde.

    Demokrati och inflytande – inflytande och ansvar.
    A. Beskrivning

    Två arbetslag har kvalitetsredovisat detta område, åk 3 och åk 8AB.

    Målet för båda arbetslagen har varit att öka elevernas ansvar för sina egna studier och att vara delaktiga i
    hela lärandeprocessen från planering till utvärdering.
    Prioriterade delmål har varit att utveckla arbetet med eleverna s egen planering. I åk 3 har arbetat inriktat
    sig på att få eleverna att se kopplingen mellan planering och utvärdering samt att öka elevernas eget ansvar för
    sin planering. Man har även försökt öka omfattningen på det arbete som eleverna planerar och tar ansvar för till
    att omfatta en hel vecka. I åk 8AB har arbetet inriktat sig på samma som i åk 3 men med en högre kravnivå.
    Som metod har man använt problembaserat lärande.

    B. Analys

    Processen

    Eleverna har i åk 3 fått en större del av undervisningen att planera och utvärdera. De har använt planeringsbok som
    lärarna har tagit in och genom den bedömt graden av utveckling. I åk 8 har eleverna själva skrivit sina
    problemformuleringar utifrån givna mål och lärarna har godkänt dessa innan eleverna har börjat sitt arbete med dem.
    Lärarna bedömer och kommenterar elevernas arbeten mot olika omdömeskriterier som är kända för eleverna.
    För varje arbetsområde har även en skriftlig utvärdering gjorts. I en del ämnen har eleverna skrivit en arbetsplan
    där de noterat vad som skulle göras varje arbetspass samt vad som de skulle komma ihåg till nästa gång.

    Resultat

    I åk 3 har eleverna haft svårt att se hela veckan och att överblicka sitt arbete för så lång tid. Utvärderingarna
     har gärna gällt endast de sista dagarnas arbete. Några elever har lyckats göra utvärderingar i löptext som gäller
     hela veckans arbete. De har även motiverat sina åsikter. I vissa fall har planeringen blivit mer lärarstyrd än som
    varit tänkt, men å andra sidan har en del elever insett att de kan planera extrauppgifter eftersom de hinner med
    mer än det lärarna har planerat. Eleverna behöver fortfarande mycket handledning men deras förmåga att ta ansvar
    har utvecklats klart positivt.

    I åk 8 har elevernas inflytande över sitt eget arbete påtagligt förbättrats genom den till viss del ganska styrda arbetsgången.
    Den har hjälpt eleverna att få syn på sitt eget arbete, sina brister och sina förtjänster. Arbetsmoralen har höjts liksom
    förmågan att disponera tiden. Även den språkliga förmågan har utvecklats betydligt. Vissa elever har haft svårt att välja
    område och då har lärarna gått in och gett uppslag till idéer och lämpliga ämnen.

    C. Framåtblickande del

    Lärarna i åk 3 kommer att arbeta vidare med att medvetandegöra eleverna om sambandet mellan planering och utvärdering.
    Förmåga att skriva utvärderingar i löptext behöver även utvecklas vidare. Man vill utveckla arbetet med ansvarsområden men
    frångå rena planeringsböcker.

    I åk 8 kommer man att fortsätta arbeta med problembaserat lärande och utveckla elevernas förmåga att själva välja
   arbetsområde, planera och utvärdera.

    Kompetensutveckling om PBL står på lärarnas önskelista både för åk 3 och åk 8.

    Gemensamt för båda årskurserna är att de har fokus på elevernas utökade ansvar. Ansvar och inflytande hänger ihop
     och planering och   utvärdering är beroende av varandra.

    Demokrati och inflytande – jämställdhet

    A. Beskrivning

    Två arbetslag, 8 CD och åk 9 har valt att kvalitetsredovisa detta område.

    Målet för båda arbetslagen var att främja jämställdheten i klassrum och i skolans övriga utrymmen.
    Som prioriterade delmål hade åk 8 att öka flickornas talutrymme i klassrummet samt att få dom att våga prova
    på lektionssituationer som var ovana eller nya för dom.

    Åk 9 hade som delmål att medvetandegöra både lärare och elever om den ojämlikhet som råder samt att observera
    hur eleverna rör sig på rasterna samt påbörja en förändring av det ojämlika förhållandet mellan pojkar och flickor.

    B. Analys

    Process

    Båda arbetslagen arbetade med genomtänkta gruppindelningar, enkäter, intervjuer, observationer, styrda frågor,
    regelbundna reflektioner i arbetslaget samt ett medvetet arbete gentemot föräldrar för att få även dom att se ojämlikhet
    mellan pojkar och flickor.
    I båda arbetslagen använde man litteratur, film och gruppövningar som hjälp.

    Eleverna har fått träna sig i att hålla en lektion t ex uppvärmning på idrotten och i grupparbeten har man utgått från
    eleverna önskemål och arbetat problembaserat.

    Ex på de olika material som användes är Jämställdhetsboken, Födda fria – p, våra mänskliga rättigheter, Spela roll – o, kön,
     makt och identitet, Risken finns – ett material för killgrupper samt Kom d – en film om ojämställdhet.

    I åk 9 fick eleverna svara på en enkät om lärarnas handlande i klassrummet. De gjorde även observationer om hur
    eleverna fördelade sig i Rasthallen.

     Resultat

     På enkäten ang lärarnas handlande i klassrummet svara eleverna att de berodde på följande:

     Slumpen, högljuddhet, bra betyg, lärarens favorit, samt gott självförtroende. Lärarna hade förväntat sig
     att även ordet kön skulle finnas med men det gjorde det inte.

     När det gäller Rasthallen fördelar sig pojkarna vid biljardbord, pingis eller datorer medan flickorna håller till i
     grupper kring datorerna eller i fiket, biblioteket eller undanskymda platser i skolans flyglar.

    Flickorna börjar så sakta ta för sig mera men det går långsamt.

    P g a tidsbrist hann man i åk 9 inte med planerade klassrumsobservationer och elevintervjuer.

    Analys

    Delvis till sin förvåning upptäckte lärarna att deras uppfattning om hur de fördelade frågor i klassrummet stämde väl
    överens med elevernas. Om man får ordet i klassrummet eller inte beror inte på kön utan på andra saker.

    Rasthallsundersökningen visade att pojkarna väljer fysiska aktiviteter medan flickorna väljer att sitta och prata i
    lugn och ro. Lärarna konstaterade att Rasthallen är mera byggd och utrustad för pojkarna intressen än för flickornas.
     Utrymmen med sköna sittgrupper för flickornas behov finns inte.

    C. Framåtblickande del

    Lärarna i åk 8 kommer att fortsätta sitt arbete under nästa läsår eftersom det tar tid att förändra beteenden och att
    medvetandegöra sig själv om faktiska förhållanden. I åk 9 kommer lärarna att starta ett liknande arbete som det de gjort
    i år med då redan i åk 8 eftersom de inte hann med allt de hade tänkt sig. Att öka elevernas medvetenhet om könsstrukturer
     och att själva förändra handlingsmönster tar tid.

    Som en följd av det arbete som gjorts i år kommer en inventering ang önskade rasthallsaktiviteter att gå ut till eleverna
    i början av ht 2004 i samarbete med elevrådet. I kommunen har en jämställdhetsansvarig person anställts vilken kommer att anlitas.

    Gemensamt för båda årskurserna är att de arbetar med att medvetandegöra eleverna om pojkars och flickors
     olika förväntade roller och vilken betydelse detta får för hur män och kvinnor tar plats i samhället.

    Demokrati och inflytande – att stärka värdegrunden

    A. Beskrivning

    Fyra arbetslag har valt att kvalitetsredovisa detta område, åk 2, 4, 5 och 6.

    Prioriterade delmål har varit att få eleverna trygga, att våga ta ställning och stå för sin åsikt att minska mobbning
    och konflikter samt att få eleverna att vårda sitt språk.

     I en klass har nya elever tillkommit under terminens gång vilket gjort att inte alla har vetat vad alla heter. De har inte känt sina
     klasskamraters vardag och intressen. I en annan klass var situationen kaotisk i början av höstterminen. En klass kom helt ny
     till skolan och mobbning uppstod. Flera elever blev kränkta av nidbilder och skriftliga och muntliga tillmälen och de kände
     sig illa till mods. I ytterligare en annan klass förekom kränkande åsikter uttryckta på raster eller på Lunarstorm. Mycket tid
     ägnades åt att utreda konflikter som förekommit på raster eller på fritid.

    B. Analys

    Process

     I samtliga klasser har lärarna direkt tagit problemet med kränkningar och mobbning på stort allvar. Man har gemensamt lagt upp
     ett arbete för att motverka dylika oönskade beteende.

    Alla har på olika sätt arbetat med grundtryggheten. Finns inte den är det lätt att mobbning uppstår. Det har också varit viktigt för
     lärarna att visa en enig front mot eleverna. Nya elever kan annars lätt spela ut lärare mot varandra. Därför är det viktigt att man
    är helt överens i arbetslaget om hur man ska gå till väga.

    De metoder man har använt är etiska samtal enskilt och i grupp, drama- och trygghetsövningar, avslappning och massage,
    diskussioner om konflikthantering, lekar för att lära sig namne på sina klasskamrater, samarbetsövningar av olika slag,
     enkäter, värderingsövningar och litteraturstudier.

    I en klass har man använt sig av klassrumsobservationer på varandras lektioner och en annan klass har använt metoden kamratstödjare.

    Gemensamt för alla fyra arbetslagen är att man har avsatt tid till reflekt ion i arbetslaget.

    Resultat

    I samtliga arbetslag har konflikterna mellan eleverna minskat. Eleverna har blivit bättre på att hantera små konflikter själva,
    färre konflikter kräver att en vuxen hjälper till. Eleverna har snabbt lärt sig namnen på sina nya kamrater och genom de
     olika övningarna har eleverna successivt känt sig allt mer trygga i sin grupp. Elevernas självbild har förbättrats och de
     vågar allt oftare stå för sin åsikt. Klassgränserna upplöses och alla kan arbeta, leka med sitt bredvid alla.

    Ett arbetslag använde sig av ett storylinebaserat arbetssätt o m Vikingatiden där eleverna från två klasser blandades medvetet.
    Detta samt ett annat arbete i samarbete med Svenska kyrkan, Riddarskolan, har gett störst effekt.

    Arbete med kamratstödjare gav också god utdelning. Där har elevernas attityder mot varandra påtagligt förbättrats och
    de accepterar och respekterar varandra på ett sätt som de inte gjorde i början av ht 03.

    Analys

    Att arbeta med att stärka värdegrunden kräver ett mycket medvetet arbete från alla inblandade lärare. Man måste vara
    absolut säker på vad det är man gör, vart man vill nå och vilka vägar man vill gå för att komma dit. Detta visar tydligt
     de här fyra arbetslagens kvalitetsredovisning. Kan man göra eleverna delaktiga i arbete så som skedde med
    kamratstödjargruppen ger detta alltid god utdelning. I det här fallet fick kamratstödjarna dessutom en utbildning
    med Gunnar Höistad vilket var bra för dom. Kamratstödjarna träffades regelbundet varje månad med lärare och
    skolsköterska och detta är något man måste vara medveten om när man går in för den här metoden. Om man inte
     lägger ner detta extra arbete får man inte avsedd effekt.

    Att arbeta med storyline där eleverna också är delaktiga i hela lärandeprocessen är också ett bra sätt att få grupper
    att fungera. Att jobba tillsammans med något som man upplever som roligt ger god effekt. Detta spillde sedan av
    sig på raster då eleverna fortsatte att leka Vikingatid tillsammans utan att tänka på vem som tillhörde vilken klass.
    Målet att alla skulle kunna vara med alla och veta vad alla hette var nått.

    C. Framåtblickande del

    Nya elever kommer till och gamla elevgrupper splittras men arbete med att bevaka elevernas arbetsmiljö kommer att fortsätta.
    Vill man arbeta med kamratstödjare måste lärartid avsättas för detta. Etiska samtal, värderingsövningar och utbildning i
     konflikthantering för eleverna måste hela tiden hållas levande. Att arbeta med grundtryggheten är en förutsättning för
    att alla ska våga ha och stå för sin åsikt och detta är grunden för vår demokrati. En utbildningsdag även nästa år med
    Gunnar Höistad står på önskelistan. Han hade utbildning även för lärare på eftermiddagen.

    Som en röd tråd från år 2 till år 6 går arbetet med att stärka elevernas självkänsla så att de vågar vara
    den de är. Först när man känner en trygghet i vem man själv är kan man möta andra människor och kulturer utan rädsla.

    Lärande – att lära att lära

    A. Beskrivning

    Tre arbetslag har valt att kvalitetsredovisa detta område, Abisko förskola, Dal- och Fjällripans förskoleklasser samt åk 1.

    I förskolan har delmålet varit att lära barnen färger, klä på sig själv, gå på toaletten, tvätta händerna samt regler vid matbordet.
    I förskoleklasserna har man inriktat sig på matsituationen och haft som prioriterade delmål att få barnen att smaka på all mat,
    att äta minst en grönsak, att kunna ta sig mat i lämpliga portioner själv, att skala potatis, hantera kniv och gaffel, skrapa av
    tallriken , sortera bestick och tallrik vid diskinlämningen och att samtala i samtalston vid matbordet.

    I åk 1 har delmålet inriktat sig på läs- och skrivutvecklingen. De barn som inte kunde läsa ville man få intresserade av
     bokstäver så att de förstod vad man skulle använda dom till. De barn som kunde läsa skulle få utveckla sin förmåga
     genom att skriva enkla ord och meningar.

    B. Analys

    Process

    På förskolan har man tagit naturen till hjälp för att lära barnen färger. Löv har tagits in och man har samtalat kring de färger man ser.
    Att träna barnen i allmän hygien och på klädning kräver att personalen ständigt påminner dom om vad de ska göra.
    Personalen undviker att gå in och hjälpa till för tidigt eftersom barnet då inte lär sig, Det krävs extra tid och lugn och ro
    när barnen själva ska klä på sig. Därför delar man upp barnen i mindre grupper så att alla ska få den tid de behöver i
    hallen för av- och påklädning. Vid måltiderna har varje barn sin egen plats och här samtalar personalen mycket med
    barnen om vad de ska göra.

    Förskoleklasserna äter i en egen mindre matsal, vilket gör att det blir mindre stressigt för både barn och personal.
    Barnen får ta den tid de behöver för att äta . I och med att de sitter i en matsal för sig själva kan barnen koncentrera
    sig på att äta i st f att titta på alla andra elever som kommer in matsalen. Personalen tar upp kostcirkeln med barnen
    och talar mycket om vikten av att äta av allting för att kroppen ska få alla näringsämnen som den behöver. Barnen
     tränas i gott uppförande vid matbordet, att inte prata med mat i mun eller tugga med öppen mun. Man samtalar med
     föräldrarna om matsituationen och försöker få deras hjälp att få barnen att ändra uppfattning om skolmaten. Barnen tycker
    ofta slentrianmässigt att den inte är god. I matsalen står färdiga visningstallrikar som visar en lagom stor portion vilket är mycket bra.

    I åk 1 läser lärarna mycket tillsammans med barnen och samtalar om boken. Barnen skriver och ritar egna sagor och de läser
    eller berättar sin saga för en annan elev, ibland för barnen i förskoleklasserna. Specialpedagogen gör lästester och elevernas
    texter analyseras av lärarna. Barnen tränas i att forma och känna igen bokstäver, både hur de ser ut och hur de låter.
    De formar bokstäverna i olika material. Barnen besöker skolbiblioteket varje vecka, de skapar sitt eget sagobibliotek i
    klassrummet och de berättar och pratar inför klassen om olika saker. Alla barn har en individualiserad läsläxa varje vecka.

    Resultat

    På förskolan kan vid höstterminens slut alla barn ner till två års ålder namnet på de flesta färger. Alla går automatiskt in i
    tvättrummet och tvättar händerna när de kommer in från utelek och de vet vilken plats vid bordet som är deras. Alla, även
    de mindre, säger tack för maten till den som för dagen har lagat den. Vid påklädning behövs hjälp endast när det är tid för galonkläder och stövlar.

    I förskoleklasserna tar alla barn mat själva men det är svårt att ta lagom stora portioner eftersom serveringsdiskarna är
    höga och kantinerna är djupa. För barn med motoriska svårigheter är slevarna och tängerna stora och tunga. Alla barn
    kan vid vårterminens slut bära sin bricka, hämta mer mat själv, och sortera bestick, tallrik, mugg vid diskavdelningen.
    Det är dock fortfarande några barn som petar i maten och tycker att allt smakar dåligt. De flesta har svårt att hantera
    kniv och gaffel. Många föräldrar har dock märkt att barnen blivit mycket bättre på att skala potatis samt att äta grönsaker.

    I åk 1 har lärarna lyckat få alla elever att gå framåt utifrån sin startpunkt. Genom lustfyllda läs- och skrivuppgifter har
    barnen lockats att skriva och läsa själva. Alla har fått en uppgift som är en utmaning för dom vilket gjort att alla utvecklats
    positivt utifrån sin förmåga. Specialpedagogen har gjort lästester som visar att alla har gått framåt. Lärarna har fått
    vägledning i läs- och skrivutveckling av specialpedagogen. Läsmängden och snabbheten har ökat, innehållet och längden
    på det eleverna skriver har utvecklats.

    C Framåtblickande del

    Arbetet med den grundläggande inlärningen av vardagliga situationer vid på- och avklädning, vid matbordet och allt som
    därtill hör, allmän hygien och gott uppförande måste och kommer att fortsätta. Detta blir aldrig klart. Önskvärt är att anpassa
    serveringsdisk och bestick efter de små barnen.

    Det är viktigt att se och upptäcka var varje barn befinner sig i läs- och skrivutvecklingen så tidigt som möjligt. Det är därför
    önskvärt med två personer i varje klass i åk 1. Personalens kompetens inom läs- och skrivutveckling bör kontinuerligt vara
    föremål för kompetensutveckling.

    Gemensamt för lärandet i dessa låga åldrar är att vuxna visar och barnen provar. Barnen lär sig att inte ge upp
    efter första försöket. Ingen misslyckas. Att utmana och locka eleverna till nya försök är en viktig uppgift för lärarna

    Lärande – forskande arbetssätt

    A. Beskrivning

    Två arbetslag har valt att kvalitetsredovisa detta område, avd Knyttet och avd Mumin på Ripans förskola.
    Prioriterade delmål har varit att barnen ska få bättre kroppsuppfattning, kunna mer om hur kroppen och sinnena
    fungerar samt mer kunskap om vatten i alla dess former.
    Personalen har på olika praktiska sätt låtit barnen komma i kontakt med förhållanden som tidigare var okända för
    dom och på detta sätt har barnens kunskaper ökat. Som ex kan nämnas att personalen genom sånger, ramsor,
    lekar, mätningar, hand- och fotavtryck samt experiment har utvecklat barnen kunskaper om kroppen och sinnena.

    Barnen har tillsammans med personalen förändrat vatten till snö, is, ånga och de har därigenom sett att vatten kan ha många former.

    B. Analys

    Process

    Personalen märkte att barnen inte hade full kunskap om mage och rygg, att de rörde hela benet om de uppmanades
    att röra på tårna och att deras teckningar bestod av huvudfotingar.

    Genom att konsekvent och medvetet benämna fot, hand, ben och arm, t ex vid påklädning eller blöjbyten, genom
    sånger och ramsor där olika rörelser med kroppen ingår har personalen utvecklat barnens kunnande om kroppens olika delar.

    De äldre barnen, 3-5 år, har gjort små experiment med syn, hörsel, känsel och lukt och de har även lärt sig var hjärta, lungor,
    hjärna och magsäcken finns.

    Alla barn har fått massage vilket har gjort att de blivit medvetna om sin rygg och om det de inte ser som tillhöra deras kroppar.

    Även när det gäller att utöka barnens kunskaper om vatten har personalen använt sig av praktiskt handlande. Barnen har konkret
    fått använda snö till att bygga med, allt från snögubbar till skulpturer, borgar och kojor. Barnen har även fått göra en isvägg,
    frysa och smälta vatten, göra isglass , ha vattenlek samt göra snöflingor. Genom att göra har barnen förstått att vatten kan ha
    många olika former.

    Resultat

     Delmålen har uppnåtts i båda arbetslagen. Personalen har dokumenterat barnens aktiviteter med kamera och genom skriftlig
     dokumentation. Genom samtal med barn och föräldrar har personalen kunnat konstatera att barnen har fått god kännedom
     om kroppen och sinnena, snö, is och vatten.Barnens teckningar har utvecklats så att armarna går ut från kroppen och inte
     från huvudet och hals har tillkommit. Alla kan gå balansgång och hoppa på ett ben. Alla kan röra fingrarna utan att armen
     följer med och likaså med tårna.Arbetssättet att ta varje tillfälle i akt att benämna kroppsdelar har varit framgångsrikt.
    När det gäller arbetet med vatten, snö och is kom arbetet inte igång förrän i januari månad p g a otillfredsställande väderförhållanden.
    Barnen har fått insikt i att snö går att forma, att is är skör och att ånga är het.

    C. Framåtblickande del

    Personalen vill fortsätta att utveckla barnens medvetenhet om kroppen och dess funktioner, om sinnena och varför de är bra.
    Med anledning av detta har alla i personalgruppen läst mycket litteratur (se litteraturlista i A4-sidans sammanställning) .
    Planeringen av höstens arbete bör påbörjas redan under våren.

    Kompetensutveckling i Bild och Skapande med små barn är önskvärt.

    Personalen behöver mer tid till observationer och dokumentation, likaså tid för att undvika stress vid på- och avklädning,
    blöjbyten och måltider. Man vill kunna ta sig tid att prata med barnen om olika kroppsdelar, om varför vi äter mat och även
    komma in på känslor.För att detta ska vara möjligt måste antalet barn per vuxen minska. Ett önskemål är att alla barn räknas
    som heltidsbarn
. Systemet med deltidsbarn och olika koefficienter försvinner därmed. Det är ett stressmoment för personalen
    att hålla reda på om deltidsbarnen "går hem i tid" eller inte.
    Dessutom bör systemet med vikarieanskaffning förändras så att det bara är högst två kanslister som har ansvar för detta.
    Nuvarande system där så många är inblandade fungerar inte.

    Forskande förhållningssätt i dessa två förskoleavdelningar innebär att barnen provar och experimenterar med
    olika material och arbetsformer. Detta gör barnen nyfikna, medvetna och intresserade av att lära mer.

    Kiruna och omvärlden

    A. Beskrivning

    Tre arbetslag har valt att kvalitetsredovisa detta område, avd Lilla My på Ripans förskola, fritidshemmet på Högalidskolan samt
    åk 7 på Högalidskolan.
    Målen är kulturell förståelse samt miljön i fokus.
    Prioriterade delmål är kunskap om Kirunas plats på kartan, kunskap om var i Kiruna de själva och deras kamrater bor,
    kännedom om vissa byggnader i Kiruna, kunskap om det unika för Kiruna, kännedom om den samiska och tornedalsfinska
     kulturen samt i åk 7 att kunna redovisa med hjälp av PowerPoint och att göra en websida.

    På förskolan och fritidshemmet jobbar man med studiebesök och engagerar föräldrar med samisk eller tornedalsfinsk bakgrund.
    I åk 7 får eleverna själva formulera en frågeställning som de sedan söker information kring och redovisar.

    B. Analys

    Process

    På förskolan har vikten av att arbeta med kulturella likheter och olikheter aktualiserats av att ett av barnen endast talar finska och ett
    annat barn som gått på förskolan har flyttat till Irland.

    Man har gjort studiebesök i flera kända byggnader såsom Hjalmar Lundbohmsgården, kyrkan Stadshuset, Rymdhuset och
    Samegården. Föräldrar med samisk eller tornedalsfinsk bakgrund har involverats i arbetet. Både på förskolan och fritidshemmet
    har barnen placerat ut var de själva bor på en Kirunakarta. Man har även byggt upp landskap av olika slag t ex ett vinterlandskap,
     ett samiskt landskap och ett landskap med Kiirunavaara med närområde.
    Studiebesök har gjort på en gruvutställning i Stadshuset och man har arbetat med de unika förutsättningar som finns i Kiruna t ex midnattssol,       midvintermörker, snö, is och kyla. Barnen har även fått prova samiska kläder samt baka typiska tornedalsfinska kakor.

    Resultat

    Barnen har blivit medvetna om var i Kiruna deras eget hus ligger i förhållande till andra hus, om sin egen och andras kultur och därmed
    även förståelse för olikheter.Barnen har visat stort intresse, ställt många frågor och deltagit aktivt i diskussioner efter studiebesök.
    De har god kännedom om var på kartan Kiruna ligger. Barnen har bearbetat det de sett och hört under studiebesök i lek senare på
     förskolan och på fritidshemmet. Barnen har gjort bilder och berättat till dom. De har fått god kännedom om olika föremål som tillhör
     den samiska, tornedalsfinska eller svenska kulturen.
    Åk 7 har eleverna valt arbetsområde utifrån ett antal förslag som lärarna tagit fram kring Kirunas miljö, kultur och närområde.
    Problem som uppstått har berott på svårighet att välja område, brist på kontinuitet i arbetet samt brist på lärarkompetens.
    När det gäller att producera web-sidor.

    En enkätundersökning som gjorde hade den bristen att alla elever inte svarade samt att en del frågeställningar var otydliga.
    Allt detta är sådant som man kommer att ta hänsyn till och försöka förbättra vid uppläggningen av nästa läsårs arbete.

    C. Framåtblickande del

    Alla tre arbetslagen kommer att fortsätta att på ett eller annat sätt arbeta med detta arbetsområde.

    Ett problem på förskolan har varit att barnen har så olika tider och då har det blivit svårt att passa in de olika aktiviteterna.
    Önskvärt vore att alla barn vore heltidsbarn
så att antalet inskolningar minskar. Personalen måste bli mer uppmärksam
    på att planeringstiden inte försvinner så som den gjort i år.

    Även på fritidshemmet bör tiden för planering ses över så att all inblandad personal kan delta. I nuläget har de som jobbar
     halvtid på fritidshemmet haft svårt att delta i planeringen.

    Från det lilla går man till det stora. Från att lära känna sin egen stad och sitt eget ursprung och känna stolthet över detta
     går man till att se på Kirunas betydelse lokalt, regionalt, nationellt och globalt.

 

    Sammanställning av A4-sidor efter valt utvecklingsområde

Inflytande och ansvar

Kvalitetsredovisning 2003-2004

A Beskrivande del

Arbetslagets namn: Åk 3

Utvecklingsområde: Demokrati och inflytande

Mål: Inflytande och ansvar

Delmål: Att lära sig sammankoppla utvärderingen med veckans planeri ng. Att kunna göra en realistisk planering, att efterhand utöka
 elevernas egen planering, att kunna planera samt ta ansvar för respektive ansvarsområde.

Tidsperiod: lå 2003-2004

Exempel på viktiga/ nya arbetssätt: Arbete med planeringsbok där eleverna vecka för vecka får bestämma vissa moment. Eleverna gör
varje vecka en utvärdering i sin planeringsbok. Eleverna är uppdelade i grupper som har olika ansvarsområden t ex klasspatrull,
 nöjeshjul, veckans bild, dagbok och veckobrev/datum.

Exempel på viktiga informationsinhämtande metoder: Lärarna tar in och läser igenom planeringsböckerna och bedömer graden av utveckling.

B Analyserande del

Process. Eleverna har tidigare haft planeringsbok och gjort utvärderingar men dessa har varit relativt enkla. Nu vill lärarna utveckla
 metoden så att eleverna ser att planeringen hör samman med utvärderingen och att de själva har ansvar för båda delarna. Eleverna
får en större del av undervisningen att utvärdera. De ska gå från att planera och utvärdera ett moment till att planera och utvärdera
hela veckans arbete.

Resultat: Eleverna har svårt att se hela veckan, de vill gärna utvärdera det de gjort de senaste dagarna. De flesta elever har nått att göra
 en utvärdering i löptext med motivering av sina åsikter. Planeringen är fortfarande mest lärarstyrd men vissa elever har insett att de kan
planera extrauppgifter eftersom de hinner med mera än det lärarna har planerat. När det gäller ansvarsområden har eleverna tagit ett större ansvar.

Analys/bedömning: Eleverna behöver fortfarande mycket handledning av lärarna men de lär sig sakat a att själva ta mer ansvar för sitt
 eget arbete. Området veckans bild inom ansvarsområden har varit svårast att få att fungera, trots mycket lärarstöd. Området
veckoblad/datum är i stort sett lärarstyrt. Delmålet att sammankoppla utvärderingen med planeringen har inte nåtts av alla elever.
 Likaså behöver eleverna träna mera på att beskriva i sin utvärdering och inte bara värdera.. Elevernas ansvarstagande när det gäller
 ansvarsområdena har utvecklats positivt.

C Framåtblickande del

Hur går vi vidare – ev utvecklingsbehov: Arbetslaget måste arbeta vidare med att medvetandegöra eleverna om sambandet mellan
 planering och utvärdering. Likaså måste man fortsätta att utveckla själva skrivandet av utvärderingen. Att arbeta med planeringsbok
 är en bra metod för att få eleverna att se sambanden.

Åtgärder att vidta på arbetslagsnivå: Fortsätta med samma inriktning även i åk 4 med ansvarsområden, däremot inte med planeringsbok

Åtgärder att vidta på rektors- eller central nivå:

 

Kvalitetsredovisning 2003-2004

Beskrivande del
Arbetslagets namn: Åk 8 AB på Högalidskolan.
Utvecklingsområde: Demokrati och inflytande
Mål: Inflytande och ansvar
Delmål:
- Eleverna ska ta ett personligt ansvar för sin inlärning.
- Eleverna ska få ett successivt ökat inflytande över sina studier.
Tidsperiod: Läsåret 2003-2004
Exempel på viktiga/nya arbetssätt: Problembaserat lärande och ett ämnesövergripande miljötema i NO, SO och SV
Exempel på viktiga informationshämtande metoder och vilka/vem arbetslaget vänt sig till: Bedömer och kommenterar elevernas
 arbeten mot de olika omdömeskriterierna som är kända för eleverna. Eleverna gör också en skriftlig utvärdering efter varje
 arbetsområde.

Analyserande del

Process: Eleverna har utifrån givna mål själva skrivit problemformuleringar som de med hjälp av olika typer av källor har besvarat.
 Innan arbetet påbörjats har läraren godkänt problemformuleringarna. Redovisning av arbetet har skett på olika sätt tex muntligt,
skriftligt. Eleverna har också i en del ämnen arbetat med sk arbetsplaner där de skrev vad som skulle göras varje arbetspass
 och vad de skulle komma ihåg till nästa gång. Genom detta arbete har eleverna successivt fått ökat inflytande över sina studier.

Resultat: Lärarna i arbetslaget anser att etappmålen har uppnåtts.

Analys/ bedömning: Vi kan konstatera att elevernas personliga ansvar för sin inlärning har utvecklats positivt. Arbetsmoralen har
höjts, förmågan att disponera tiden och den språkliga förmågan har utvecklats positivt. Några elever har haft svårt att själva välja
 ämnen som de ska arbeta med, då har läraren gått in och gett uppslag till idéer och lämpliga ämnen.

Enligt elevernas utvärdering tyckte de att de haft många problembaserade ämnen under en kort tidsperiod vilket upplevts krävande
och betungande för den enskilde eleven.

Framåtblickande del
Hur gå vidare: Fortsatt arbete med denna arbetsmetod.
Åtgärder på arbetslagsnivå:
Åtgärder på rektors- central nivå:

Kvalitetsredovisning 2003-2004

Jämställdhet

Beskrivande del

Arbetslagets namn: Åk 8 CD på Högalidskolan.
Utvecklingsområde: Demokrati och inflytande -jämställdhet
Mål: Främja jämställdhet/självinsikt och självkänsla
Delmål:
- Öka flickornas talutrymme i klassrummet
- Uppmuntra flickorna att i större utsträckning våga prova på lektionssituationer de känner sig osäkra inför.
Tidsperiod: Läsåret 2003-2004
Exempel på viktiga/nya arbetssätt: Genomtänkta gruppsammansättningar som gynnar de tystlåtna flickorna, medvetandegöra
 föräldrar genom utvecklingssamtalen, gruppövningar och utvärderingar.

Exempel på viktiga informationshämtande metoder och vilka/vem arbetslaget vänt sig till: Observationer, enkätundersökningar,
 intervjuer bland eleverna och litteratur Födda fria – om våra mänskliga rättigheter, Spela roll – ett material om kön, makt och
 identitet, Risken finns – ett material för killgrupper och Kom då (film)

Analyserande del

Process: Har arbetat på olika sätt i olika ämnen men genom gripande är att man utgått från elevernas önskemål, arbetat med
flick- och pojkgrupper, gruppövningar och diskussionsbok där man får stå för sina åsikter och argumentera för dem, tränat sig i
att hålla i en lektion tex uppvärmning på idrotten och grupparbete där man arbetat problembaserat dvs man utgår från
frågeställningar som man gemensamt kommit överens om.

Resultat: Man går i rätt riktning men att förändra ett beteende tar tid. Delmålen är till stor del uppfylda.

Analys/ bedömning:

Framåtblickande del
Hur gå vidare:
Åtgärder på arbetslagsnivå:
Åtgärder på rektors- central nivå:

Saknar analys/bedömning och framåtblickande del.

Kvalitetsredovisning 2003-2004

Beskrivande del

Arbetslagets namn: Åk 9 på Högalidskolan.
Utvecklingsområde: Jämställdhet – en demokratifråga
Mål: Öka jämställdheten mellan könen
Delmål:
- Medvetandegöra både oss lärare och elever om den ojämlikhet som råder mellan könen
- Påbörja en förändring inom detta område
Tidsperiod: Lå 2003-2004

Exempel på viktiga/nya arbetssätt: enkäter, Intervjuer, observationer, pojk- och flickgrupper, styrda frågor
till flickor och regelbundna reflektioner vid arbetslagskonferenser
Exempel på viktiga informationsinhämtande metoder och vilka/vem arbetslaget vänt sig till: Samverkan med
elevråd och rasthallsansvariga och litteratur Jämställdhetsboken.

Analyserande del

Process: Eleverna har fått svara på enkäter om lärarens handlande i klassrummet. Observationer har gjorts i rasthall om
hur pojkar och flickor beter sig och fördelar sig på rasten.
Resultat: Eleverna anser att de faktorer som påverkar lärarens handlande i klassrummet är:
Slumpen, högljuddhet, bra betyg, lärarens favorit och gott självförtroende. Observationerna gav:
Pojkarna håller till vid aktiviteter som pingis, biljard och datorer.
Flickorna håller gruppvis till vid datorerna, i skolans fik biblioteket och undanskymda delar i de olika flyglarna på skolan och
även kring lugna delar av rasthallen.
Analys/ bedömning: Elevernas och lärarnas bedömning om hur läraren handlar i klassrummet stämmer överens. Rasthalls undersökningen
 visar att pojkarna gärna ägnar sig åt fysiska aktiviteter tex pingis och biljard medan flickorna tycks vilja ha platser där de kan sitta
och prata i lugn och ro.
Lärarna förväntade sig att flickorna skulle tycka att de var åsidosatta men så blev inte fallet.
Huruvida man får ordet eller inte beror inte på kön utan på andra saker, se ovan.
Pga tidsbrist har inte planerade klassrumsobservationer eller elevintervjuerna gjorts.

Framåtblickande del

Hur gå vidare: Eleverna som nu går i nian lämnar skolan, men lärarna i arbetslaget planerar att genomföra liknande enkäter/observationer
 med blivande elever under åk 8 för att ha en möjlighet att öka elevernas medvetenhet om könsstrukturer och även för att vi själva ska
 förändra ev. handlingsmönster.
Åtgärder på arbetslagsnivå: En inventering av önskade rastaktiviteter hos eleverna bör göras i början av höstterminen. Elevrådet
tillsammans med den rasthallsansvarige utformar lämpliga aktiviteter.

Åtgärder på rektors- central nivå: Se ovan.

Värdegrunden

Kvalitetsredovisning 2003-2004

A. Beskrivande del
Arbetslagets namn: Åk 2 på Högalidskolan

Utvecklingsområde: Demokrati och inflytande
Mål: Att stärka elevernas värdegrund
Delmål: Att minska konflikterna mellan eleverna samt att eleverna får ett vårdat språk
Tidsperiod: Läsåret 03/04
Exempel på viktiga/nya arbetssätt:
etiska samtal enskilt och i grupp
drama- trygghetsövningar
avslappning
massage
konflikthantering
- stöd av BUF (Behnam Golmohammadi)
Exempel på viktiga informationshämtande metoder och vilka arbetslaget har vänt sig till;
samtal med elevgruppen varje vecka
vid utvecklingssamtal diskuteras de sociala skolsituationen med elev och förälder

B. Analyserande del

Process:

Resultat: Vissa elever har gjort stora framsteg när det gäller att vara en bra kamrat. Flera elever har utvecklats positivt
när det gäller den egna självbilden och har också blivit bättre på att hantera konflikter.
Antalet konflikter har minskat och likaså behovet av att antalet konflikter som måste utredas av vuxen. En bidragande
faktor har varit tillgången till verksamhetsassistent under rasterna. Konflikterna har kunnat tas om hand direkt och därmed inte växt sig större.

C. Framåtblickande del
Hur gå vidare: Vi fortsätter med arbetet med att stärka värdegrunden
Åtgärder på arbetslagsnivå:
Åtgärder på rektors- eller central nivå:

Kvalitetsredovisning 2003-2004

A Beskrivande del

Arbetslagets namn: åk 4
Utvecklingsområde:
Demokrati och inflytande
Mål: Stärka värdegrunden och demokratin
Delmål: Veta vad alla i fyran heter, kunna leka tillsammans, kunna arbeta tillsammans, eleverna ska kunna sitta med alla i fyran.
Tidsperiod: lå 2003/2004
Exempel på viktiga/nya arbetssätt: Eleverna har delats in i grupper om fyra med två elever från vardera klassen,
I dessa grupper har man arbetat med naturruta, temaarbeten, geografi och växter och djur, haft samarbetslekar, medvetna
placeringar i matsalen samt Riddarskola

Exempel på viktiga informationshämtande metoder: Lärarna har arbetat med elevenkäter och sociogram, reflektion tillsammans
med eleverna då lärarna har iakttagit hur eleverna reagerar, man har haft värderingssamtal. Lärarna har kontinuerligt dokumenterat
elevernas arbete tillsammans i grupperna. Eleverna kommer att få göra skriftliga och muntliga utvärderingar av årets arbete.
Observationer görs vid speciella tillfällen, t ex i matsalen, vid utedagar, temaarbeten och samarbetsövningar. Lärarna har
iakttagit hur eleverna tar kontakt med varandra, hur de löser konflikter och hur de kommer på gemensamma lösningar.

B Analyserande del

Process: I trean arbetade lärarna med att få eleverna trygga i sin egen grupp. Nu har man gått vidare till att bli trygg i hela åk 4.
 Nya elever har tillkommit under tiden vilket gjort att alla inte kan namnen på alla sina kamrater och de känner inte heller till
 varandras vardag. Genom olika typer av samarbetsövningar, gemensamma utedagar och lekar av olika slag har eleverna
 tränats i att komma ihåg varandras namn och de har lärt känna varandra genom det arbete de har utfört tillsammans.

Resultat: Eleverna har snabbt lärt sig varandras namn och de har fungerat bra i sina nya grupper. Ett arbete var storylinebaserat
vilket inleddes med en happening och där upplöstes klassgränserna. Eleverna arbetar koncentrerat tillsammans utan att tänka på
om kamraten är en 4 A eller 4 B. Riddarskolearbetet gjordes i blandgrupper 4 AB och detta upplevdes positivt av alla. Eleverna
vågar ge uttryck för sina känslor och tankar.
Eleverna leker med varandra på rasterna och alla vet vem som är vem.
Analys/bedömning: Det medvetna arbete som lärarna har gjort för att få eleverna i åk 4 att känna sig som "vi i fyran" och kunna
umgås med varandra utan hänsyn till "klassgränser" har ge tt avsedd effekt. Varje del i årets arbete har burit frukt men mest gav
arbetet med Vikingatiden i storyline och Riddarskolan.

C Framåtblickande del

 

Hur går vi vidare – ev utvecklingsbehov: Till hösten kommer ytterligare en klass vilket gör att arbetet med att lära känna varandra
måste fortsätta.
Åtgärder att vidta på arbetslagsnivå: Lärarna i det nya arbetslaget åk 5 måste samplanera och vara överens om hur man ska hantera
 den nya situationen med ytterligare en klass.
Åtgärder att vidta på rektors- eller central nivå: Ge eleverna i åk 5 möjlighet att göra något positivt tillsammans.

Kvalitetsredovisning 2003 - 2004

A. Beskrivande del

Arbetslagets namn: Åk 5 på Högalidskolan
Utvecklingsområde: Värdegrunden
Mål: Stärka värdegrunden och demokratin
Delmål: Varje elev ska förstå värdet av att ta ställning. Varje elev ska våga uttrycka sin åsikt i klassrummet
Tidsperiod: lå 2003/2004

Exempel på nya/viktiga arbetssätt: Pararbete, redovisning i små och större grupper, diskussioner i halv- och helklass ibland i
pojk –och flickgrupper, fokusering på enskilda elever, övningar för att lära känna sig själv, grupptillhörighet i olika
sammanhang, litteraturarbete, argumentation.

Exempel på viktiga informationsinhämtande metoder: Samtal med pojk- och flickgrupper, observationer på varandras lektioner,
 egna reflektioner och anteckningar, reflektioner i arbetslaget, mitterminsenkät.

B. Analyserande del

Process: Lärarna märkte att vissa elever sällan eller aldrig uttryckte sin åsikt i klassrummet. Däremot förkom många åsiktsyttringar
 i korridorer, på raster och på Lunarstorm. Tendenser till gruppering förkom i klasserna. Lärarna arbetade med att få eleverna
att våga uttrycka en åsikt och stå för den genom att börja i par eller små grupper för att sedan övergå till helklass. Man arbetade
 mycket med den egna personen och eleverna fick svara på frågor som Vem är jag? Hur ser jag ut? Vilken är min historia?
Vad tycker jag om? Vilka drömmar har jag?

Resultat: En viss positiv förändring ha skett i klasserna. Fler elever vågar yttra sig och uttrycka känslor, dock mest i mindre grupper.
 Flickorna har en mer positiv utveckling än pojkarna.

Analys/bedömning: Som helhet har målen inte nåtts. Lärarna konstaterar att målet att varje elev ska förstå värdet av att ta ställning
är ett för stort mål att mäta. Däremot har en positiv utveckling skett beträffande eleverna frimodighet att uttrycka åsikter inför andra
i klassrummet. Målet är inte nått men man arbetar vidare med det.

C. Framåtblickande del

Hur går vi vidare: Arbetet med att få eleverna att våga ta ställning och uttrycka sin åsikt kommer att fortsätta under nästa läsår.
Arbetet med att få eleverna att inse värdet av att våga uttrycka sin åsikt kommer att finnas med som ett strävansmål men är
annars inte möjligt att utvärdera.
Åtgärder att vidta på arbetslagsnivå:
Åtgärder att vidta på rektors- central nivå:

 

Kvalitetsredovisning 2003/2004

A. Beskrivande del

Arbetslagets namn: Årskurs 6
Utvecklingsområde: Demokrati och inflytande
Mål Värdegrunden
Delmål: Förebygga mobbning bland eleverna och att få eleverna att behandla varandra med respekt.
Tidsperiod: läsåret 2003/2004
Exempel på viktiga/nya arbetssätt: Kamratstödjare som består av två representanter från varje klass, tre lärare och skolsköterskan.
 Gruppen har gjort en teater om mobbning. Skönlitteratur som handlar om utsatthet har lästs, t ex Ensam krigare, Ensam med hajar
av Eva Wikander och Sotarpojken av Lisa Tetzner. Dessa böcker har diskuterats i klasserna, de har gett underlag till
värderingsövningar och till skrivuppgifter av olika slag. Lärarna har samtalat mycket med eleverna om mobbning, både
 enskilt och i klassen och med föräldrar

Exempel på viktiga informationsinhämtande metoder: Enkät som kamra tstödjargruppen har gjort, kamratstödjarlåda som har
 funnits i korridoren utan för åk 6 klassrum, diskussioner i kamratstödjargruppen varje månad, då läget har avrapporterats..

B Analyserande del

Process: Höstterminen 2003 började turbulent med många konflikter. Många elever blev kränkta både fysiskt och verbalt av
 sina klasskamrater. Nidbilder, lappar med tillmälen, foton cirkulerade och situationen blev alltmer ohållbar. Med det medvetna
arbetet med kamratstödjargrupp och alla samtal kring mobbning har situationen förbättrats, men vissa oacceptabla beteenden
 finns fortfarande kvar. T ex accepterar en del elever inte vikarier utan säger " du är inte min lärare" och sedan gör de som de vill.

Kamratstödjargruppens teater har inte blivit klar men man fortsätter arbetet. En ny enkät ang läget gjordes i februari och i april
 var alla elever i kamratstödjargruppen med på en utbildningsdag med Gunnar Höistad

Resultat: Stämningen i de tre klasserna har blivit påtagligt bättre. Elevernas attityder mot varandra för förbättrats. De accepterar
varandra och kan arbeta med vem som helst vilket inte var fallet i början av höstterminen. Lärarna medvetna och envetna arbete
har gett önskat resultat.

Analys/bedömning: Det går att förändra en grupps beteende men det kräver mycket arbete från de vuxna runt omkring. Metoden
 med kamratstödjare har varit framgångsrik. Att göra eleverna delaktiga i att förbättra miljön för alla har varit bra. Eleverna i gruppen
har tagit sitt ansvar. Men det har ibland varit svårt att hitta en tid som har passat både lärare, elever och skolsköterska för att träffas.

 

C Framåtblickande del

Hur går vi vidare- ev utvecklingsbehov: Gruppen kommer att splittras till åk 7, både vad det gäller elever och lärare. Arbetet med
att bevaka elevernas arbetsmiljö kommer dock att fortsätta. Inblandade lärare kommer vid behov att ta upp frågan om kamratstödjargrupper i andra klasser som de kommer att arbeta i.

Åtgärder att vidta på arbetslagsnivå. Man måste avsätta lärartid för att hjälpa kamratstödjargruppen och diskussionerna om värderingar
måste hela tiden hållas vid liv.

Åtgärder att vidta på rektors- eller central nivå.: En utbildningsdag med Gunnar Höistad även nästa år är värdefull och bör prioriteras.
Utbildning av elevskyddsombud måste ske varje år. Hittills har vi haft vartannat eller vart tredje år men det är inte tillräckligt.

 

Lära att lära

Kvalitetsredovisning 2003/2004

A. Beskrivande del

Arbetslagets namn: Abisko förskola
Utvecklingsområde: 1. Lärandet. 2. Demokrati och inflytande
Mål: 1. Att lära att lära. 2. Främja jämställdheten
Delmål: 1. Att lära barnen färger, potträning, allmän hygien, påklädning, regler vid matbordet
Delmål : 2 Att behandla alla barn lika
Tidsperiod: 1. ht 03. 2. vt 04
Exempel på nya /viktiga arbetssätt: Naturen används för att lära barnen färger. På hösten t ex tas löv in och man samtalar
 om de färger man ser.
Potträning och allmän hygien tränas genom ständigt påpekande. Barnen påminns om dessa saker flera gånger om dagen, t ex när
 man kommit in efter att ha varit ute, inför måltider och vid toalettbesök.
Vid påklädning har barnen delats i mindre grupper så att de själva ska få tid och lugn och ro att klä på sig. Personalen undviker
att gå in och hjälpa till alltför snart.
Vid måltiderna har barnen sina egna platser, alla ska sitta kvar tills alla är klara och man ska säga tack för maten till den som för dagen har lagat mat.
Personalen iakttar varandra när det gäller att behandla alla barn lika.

Exempel på viktiga informationsinhämtande metoder: Personalen iakttar barnen och diskuterar sina observationer sig emellan.

Reflektioner och diskussioner i personalgruppen ang jämställdhet

B. Analyserande del

Process: Barnen delas upp efter ålder och personalen för samtal med är anpassade efter respektive åldersgrupp om de mål man har
satt upp, t ex färger, hygien, påklädning.
Personalen visar och hjälper vid behov men målet är att barnen ska klara vissa saker på egen hand. Personalen påminner barnen om
olika saker utan att bli tjatiga.
Vid påklädning i hallen delas barnen upp i mindre grupper så att det blir en lugnare miljö i hallen.
Personalen har läst boken "Hur gör flickor och pojkar kön" och därefter diskuterat hur de själva gör. De har reflekterat över innehållet i
boken och medvetandegjort varandra på hur de beter sig mot resp pojkar och flickor. Man har avlyssnat varandra för att höra om rösten
ändrar tonläge när man pratar med en pojke mot när man pratar med en flicka.
I leken har personalen varit uppmärksamma på att inte särskilja pojkar och flickor.

Resultat: Vid höstterminens slut kan alla barnen ner till 2 års ålder namnen på de vanligaste färgerna. När barnen har varit ute och lekt
går de automatiskt till tvättrummet när de kommer in för att äta för att tvätta händerna. Alla vet var de ska sitta vid bordet och går själva
 till sin plats. Alla säger numera "tack för maten", även de mindre. När det gäller påklädning måste personalen hjälpa till när det blir
 tal om galonkläder och stövlar, annars är barnen bra på att ta på sig själva.

När det gäller jämställdhetsarbetet har personalen konstaterat att deras röstläge förändras och höjs när de säger till en pojke.
 Alla leker med varandra och pojkar kan vara prinsessor och flickor truckförare. I bad och gymnastik byter alla om på samma
 ställe oavsett kön.

Analys/bedömning: Personalen har med ett medvetet arbete blivit mer uppmärksamma på sin egen roll när det gäller hur pojkar
 och flickor uppfattar sig själva. Barnen har blivit mer självständiga och klarar allt fler saker på egen hand.

C Framåtblickande del

Hur gå vidare-ev utvecklingsbehov: Arbetet med lärandet och att främja jämställdheten kommer att fortsätta. Personalen kommer
 att kompetensutveckla sig i olika områden för att bättre kunna handleda barnen i deras lärande.
Åtgärder att vidta på arbetslagsnivå: Att fortsätta att iaktta varandra och reflektera över det de som personal ser sker bland barnen.
Åtgärder att vidta på central nivå: En jämställdhetsansvarig har anställts i kommunen som kommer att kunna vara ett stöd för personalen
 i deras fortsatta arbete.

 

Kvalitetsredovisning 2003-2004

1. Beskrivande del

Arbetslag: Fjäll och dalripans förskoleklasser
Utvecklingsområde: Lärande
Mål: Att lära att lära.
Delmål: Få barnen att "smaka" på all mat samt att de få ett bättre bordskick genom att de tränar sig att: - smaka någon grönsak
 samt all mat, - ta sin mat själva i lagom stora portioner,
- hämta mera mat, - bre sin smörgås, - skala sin potatis, - ta sitt mjölk/ vatten glas, - använda kniv och gaffel (dela maten i bitar),
 - skrapa av tallriken, - sortera bestick, tallrikar, glas, bricka i rätt diskkorg, - lugnt vid matsituationen.
Tidsperiod: läsåret 03-04.
Exempel på viktiga/ nya arbetsmetoder: Äter i en mindre matsal. Samtal under samlingen om kostvanor, matcirkeln och
näringsämnena. Smaka varje dag lite av skolmaten samt någon grönsak. Läxa att träna skala potatis. Visa under måltiden
hur besticken används. Träna att prata med varandra med låg samtalston under måltiden. Träna att inte prata med mat i
munnen och tugga med öppen mun. Samtal med föräldrarna om matsituationen.

Exempel på informationshämtande metoder: Vems perspektiv? Personalen observerar barnen och samtalar med dem om
vad de tycker om matsituationen.

2. Analyserande del

Processen: Personalen märkte att flera barn sa att de inte tyckte om skolmaten, åt lite och hade dåligt bordsskick. För att förändra
detta har personalen under samlingstid visat matcirkeln och samtalat om vikten av att få i sig alla näringsämnen. Barnen har tränats
i gott uppförande vid måltider och att smaka på all mat som serveras i skolmatsalen. De äter i en mindre matsal. Personalen har
vid flera tillfällen pratat med barnen och föräldrarna om matsituationen.

Analys: Personalen har lagt ner mycket arbete på att förändra barnens inställning till skolmaten och att förbättra bordskicket
vid måltiden. Arbetet har gett resultat.

Resultat: När barnen äter i den mindre matsalen koncentrerar de sig mer på att äta istället för att titta på övriga klasser som
kommer till matsalen. Personalen får också lättare närkontakt med barnen vid måltiderna. Ljudnivån är lägre men fortfarande hög.
Alla barn tar sin mat själv men det är svårt att ta lagom stora portioner eftersom serveringsdisken är för hög för många och
kantinerna är djupa. De barn med motoriska svårigheter har svårt med de stora slevarna och tängerna. Många barn har
också börjat ta av vegetariska maten som ett alternativ om de inte tycker om huvudrätten. Mycket positivt är att det i
matsalen ligger framme färdiga visningstallrikar som visar portionsstorlek för dagens maträtter, som barnen kan titta på.
Alla kan bära brickan, hämta mer mat själv och sortera bestick, tallrik, mugg och bricka till diskavdelningen. Att ta grönsaker
har blivit en självklarhet. Alla barn klarar av att skala potatis. De brer också sin smörgås själv. Men fortfarande finns det några
barn som petar och tycker att nästan all mat smakar dåligt och äter miniportioner. Det är också svårt att hantera kniv och gaffel
samtidigt. Många föräldrar har märkt hemma att barnet har blivit duktig på att skala potatis och äta grönsaker.

Tolkning: Personalen har använt olika metoder för att nå målen. Allt arbete har inte gett förväntat resultat.

Bedömning: De flesta delmål är uppnådda men några barn petar fortfarande i maten och tycker att nästan all mat smakar dåligt
och äter miniportioner. För många är det också svårt att hantera kniv och gaffel samtidigt. Det är också svårt att ta lagom stora
 portioner eftersom serveringsdisken är för hög och kantinerna djupa. De barn med motoriska svårigheter har svårt med de stora
 slevarna och tängerna. Ljudnivån i matsalen är lägre men fortfarande hög.

3. Framåtblickande del

Utvecklingsbehov: Anpassa serveringsdisken i matsalen så att barnen når upp till och kan ta sin mat själva. Ordna med mindre
 serveringsbestick.

Åtgärder för
- arbetslaget: Fortsätta arbetet med matträning och gott bordsskick.
- rektor: Se till att serveringsdisken i matsalen anpassas och investera i lämpliga serveringsbestick.
- central nivå

 

Kvalitetsredovisning 2003-2004

1. Beskrivande del
Arbetslag: Årskurs 1
Utvecklingsområde: Lärande
l: Att lära att lära
Delmål: Alla elever ska ha kommit igång med sitt läsande och skrivande enligt följande:
1) De som har det svårt med läs- och skrivinlärningen och som inte visar något intressen för bokstäver ska bli intresserade
och få förståelse för användandet av bokstäver.
2) De barn som är på gång med sitt läsande och skrivande ska läsa och skriva enkla ord och meningar.
3) De barn som är läs- och skrivkunniga ska läsa, skriva och förstå längre texter.

Tidsperiod: läsåret 03-04.

Exempel på viktiga/ nya arbetsmetoder: Lärarna läser mycket tillsammans med barnen och samtalar om boken. Barnen
skriver och ritar egna sagor. Barnen läser/berättar sin saga för någon. Barnen berättar och pratar inför gruppen om olika saker.
 Eleverna tränar att forma bokstäver, känna igen den och hur den låter. Motorikträning genom att forma bokstäver i
olika material. Eleverna besöker skolbiblioteket varje vecka. Klassen skapar sitt eget sagobibliotek. Eleverna får individanpassad
 läsläxa en gång i veckan.

Exempel på informationshämtande metoder. Vems perspektiv? Specialläraren gör lästester med barnen. Lärarna ser att
barnen utvecklas. Elevtexter analyseras av lärarna.

2. Analyserande del

Processen: Vid höstterminens start såg lärarna under arbetets gång att barnen hade stor spridning vad gäller läs- och skrivutveckling.
Lärarna ger barnen lustfyllda uppgifter, lockar dem att försöka skriva och läsa själv, ger dem utmaningar och individuella uppgifter
så att var och en ska utvecklas efter sin förmåga. Specialpedagogen gör lästester. Lärarna får vägledning i läs- och skrivutveckling
 av skolans specialpedagog.
Analys: Eleverna har gått framåt i sin läs- och skrivutveckling. I början av vårterminen behöver någon elev intensivträning under
 4-5 veckor.
Resultat: Lärarna ser b la i elevernas arbete med sagorna som de arbetat kontinuerligt med att elevernas läsmängd och snabbhet har ökat.
 Skrivandet har utvecklats i innehåll och textmängd. Lästestet som specialläraren gör med alla elever visar att eleverna gått framåt i
 sin läs- och skrivutveckling.
Tolkning: Lärarna har utifrån varje elevs läs- och skrivutvecklingsnivå använt olika metoder som fått dem att utvecklas mot delmålen.
Bedömning: Alla barn har under läsåret gått framåt i sitt läsande och skrivande.

3. Framåtblickande del

Utvecklingsbehov: För att hinna med att upptäcka och se var barnen befinner sig är det mycket viktigt att det finns två vuxna per klass.
Det är inte alltid detta är möjligt för arbetslaget.

Åtgärder för
- arbetslaget: Fortsätta arbetet med läs- och skrivträning med barnen.
- rektor: Lärarna får möjlighet att höja den egna kompetensen inom området.
- central nivå

Forskande arbetssätt

Kvalitetsredovisning 2003/2004

A. Beskrivande del

Arbetslagets namn: Mumin, Ripans förskola
Utvecklingsområde: Lärande
Mål: Forskande arbetssätt
Delmål: Barnen ska få kunskap om vatten i alla dess former
Tidsperiod: nov 03 – mars 04
Exempel på viktiga/nya arbetssätt: Barnen har fått använda snö, is och vatten på olika sätt t ex göra snöskulpturer,
bygga kojor, borgar, snögubbar, göra en isvägg, smälta snö, frysa och koka vatten, göra isglass, ha vattenlek, göra
snöflingor mm.
Exempel på viktiga informationsinhämtande metoder: Personalen samtalar med barnen och föräldrarna om vad de har gjort
 i "verkstaden". Personalen fotograferar under arbetets gång

B Analyserande del

Process: Arbetslaget jobbade under förra året med temat snö och is under området kulturen i Kiruna och kände att de ville
fortsätta ett år till med bara snö, is och vatten. De hade många småbarn och måste därför dela upp gruppen i mindre grupper.
 En detaljerad planering gjordes men brist på kyla gjorde att en del av de tänkta uppgifterna fick utgå. Hösten ägnades åt
 allmän uteverksamhet med insamlande av bär och grönsaker som kokades och avsmakades.
Under jan månad tilltog kylan och man kunde göra en del snöskulpturer och en isigloo. P g a dåligt väder och sjuk personal
kunde man inte gå iväg till Snöfestivalen. Igloon som byggdes på gården blev sönderslagen och därför beslöt man bygga en
igloo inomhus av mjölkkartonger.
Resultat: Man hade bestämt att målet skulle anses vara uppfyllt om 1-2-årinagrna fått känna och uppleva snö, is och vatten.
3-5-åringarna skulle genom olika aktiviteter ha fått kännedom om och fått uppleva vatten i alla dess former, dvs, snö, is, ånga,
 kokande vatten och vanligt vatten. Allt detta har uppnåtts. Personalen har gjort bedömningen utifrån iakttagelser, observationer
och samtal med barnen. Föräldrar har rapporterat om barnens berättelser om vad de har gjort på förskolan Arbetet har
kontinuerligt dokumenterats med hjälp av fotografering och skriftliga kommentarer.

Analys/bedömning: Barnen har fått god kännedom om snö och is och även insett att is är ganska skört. Även om vädrets makter
inte var gynnsamma har barnen fått uppleva vatten i alla dess former. Personalen har förändrat inriktningen på arbetet utifrån de
förutsättningar som rådde. Arbetet har noga dokumenterats och arbetslaget har avsatt tid för reflektion kring arbetet.

C Framåtblickande del

Hur går vi vidare – ev utvecklingsbehov: Planeringen inför hösten påbörjas redan under våren. Kompetensutveckling i bild och
 skapande för små barn
Åtgärder att vidta på arbetslagsnivå: Dokumentera varje månad hur arbetet fortlöper.
Åtgärder att vidta på rektors eller central nivå: Rektor bör hålla sig mer informerad om arbetet under terminens gång.
Mer feedback från rektor.
På central nivå bör alla barn räknas som heltidsbarn och maxtaxa införas för alla. Från fyra års ålder har alla barn 3 timmar
 gratis vistelse på förskolan. Personalen kan inte hålla koll på vilka barn som är deltidsbarn och att de håller sin tid.
Bättre organisation på vikariesystemet efterlyses. En återgång till att två kanslister har hand om all vikarieanskaffning är att föredra.
 Arbetet skulle bli mer effektivt och utbildad personal skulle då tas ut före outbildad. De skulle även ha bättre koll på var olika
 vikarier brukar vara så att onödiga byten undviks. Datasystemet är inte bra, man har svårt att ha god framförhållning i det.

 

Kvalitetsredovisning 2003/2004

A Beskrivande del

Arbetslagets namn: Knyttet, Ripans förskola
Utvecklingsområde: Lärande
Mål: Forskande arbetssätt
Delmål: Barnen ska få bättre kroppsuppfattning och kunna mer om hur kroppen och sinnena fungerar.
Tidsperiod: ht 03 - vt 04
Exempel på viktiga/nya arbetssätt: Personalen sjunger sånger och läser ramsor med de mindre barnen ( 1-2-åringar).
 De lite äldre barnen ( 3-4-åringar) får lite mer avancerade sånger samt lära sig mäta sig själva, rita av varandra,
göra hand- och fotavtryck. De får även träna sinnena. De äldsta barnen (5-åringarna) sjunger läser ramsor och gör lekar som
tränar kroppsuppfattningen. De gör experiment med sinnena, syn, hörsel och känsel. Alla barn får massera varandra alt masseras
av personalen.

Viktiga informationsinhämtande metoder: Observationer och anteckningar som personalen gör om barnen efter
rörelselekar och gymnastik. Iakttagelser hur barnen klarar sinnesexperimenten. Bedömningar av hur barn ritar en människa.

B. Analyserande del

Process: Personalen har märkt att barnen har svårt för att följa uppmaningar såsom "ligg på mage", rör på fötterna" mm.
Vid olika lyssnandelekar har barnen visat stort intresse för sinnena. Barnen har lekt och sjungit kroppssånger, gått balansgång,
läst ramsor om kroppen och gjort små experiment om sinnena syn, hörsel och känsel.

Under hela hösten genomförde man mycket medvetet samtal, sånger, ramsor med kroppsanknytning. Alla tillfällen togs i akt,
 t ex vid blöjbyten med 1-2-åringarna benämnde man hela tiden olika kroppsdelar såsom fot, näsa, hand.

Resultat: 1-2-åringarna kan peka på de olika större kroppsdelarna såsom hand, fot, huvud, mage. 3-4-åringarna kan sinnena hörsel,
 syn och lukt. De vet även var hjärta och lungor finns och kan en del om matsmältning. De kan flera yttre kroppsdelar såsom axel,
 armbågar, nacke och de kan alla röra på fingrar eller tår utan att hela armen eller benet följer med. De kan alla gå balansgång och
 hoppa på ett ben.
Barnens teckningar har utvecklats, hals och kropp har tillkommit liksom armar som utgår från kroppen och inte från huvudet.
5-åringarna har gjort experiment med känsel och syn, t ex hur pupillerna förändras vid belysning. De kan en del om inre organ
såsom hjärta, lungor, hjärna, magsäck.
Övervägande delen av alla barn oavsett ålder har tyckt om att få massage.

Analys/bedömning Alla barn har fått en bättre kroppsuppfattning. De har utvecklat sitt sätt att teckna en människa. De har fått grepp
 om olika sinnen. Arbetssättet med att ta varje tillfälle i akt för att benämna kroppsdelar har varit framgångsrikt. Massage har lett till
 att barnen blivit medvetna om sin rygg och det som de inte ser.

C Framåtblickande del

Hur går vi vidare – ev utvecklingsbehov Personalen har läst mycket litteratur om kroppen och om experiment man kan utföra.
 Se litteraturlista sist i redovisningen. Man vill fortsätta att utveckla barnen medvetenhet om kroppen och dess funktioner, om
 sinnena och vad de är bra för. Man kommer även in på varför en del har problem med vissa saker.

Åtgärder att vidta på arbetslagsnivå: Man vill undvika stress vid blöjbyten och påklädning. Personalen vill ta sig mer tid med
att prata med barnen om var är magen?, var är tummen?

Under måltider vill man ta upp vad som är bra för kroppen att äta. Man vill komma in mera på känslor och samtala kring detta.
 Man vill göra observationer under gymnastiken på barnens motorik.

Åtgärder att vidta på rektors- eller central nivå: Förändra koefficienten för deltidsbarn. Nuvarande system resulterar i många
inskolningar som gör det svårt med en planerad verksamhet.

Litteraturlista: Ewa Malmborg-Lisa Sollenberg: Lilla kroppsboken Ralph Mårtensson: Människoboken
Parker S: Människokroppen Royston A: Människokroppen och hur den fungerar
Monica Centerheim-Jogeroth: Vägen till språket Fresk U: Tom Tits experiment testar människokroppen
Bokserien av Mandy Suhr och Mike Gordon: Jag kan höra. Jag kan se. Jag kan känna. Jag kan lukta. Jag kan smaka
Kiruna och omvärlden
 

Kvalitetsredovisning 2003/2004

A. Beskrivande del

Arbetslagets namn: Lilla My Ripans förskola
Utvecklingsområde: Kiruna och omvärlden
Mål: Kulturell förståelse
Delmål: Barnen ska ha lite kännedom om vissa byggnader i Kiruna C,
Barnen ska få lite kännedom om Tornedalen samt samisk kultur
Tidsperiod: Ht 03- vt 04

Exempel på viktiga/nya arbetssätt: På en karta över Kiruna sätts dels foton på barnen upp där de bor dels foton på vissa
byggnader som ska besökas. Vid besöken anlitas guide och byggnaderna fotas. Efter besöken samtalar personalen med
barnen om var de har varit och vad de har fått höra där. Föräldrar med anknytning till Tornedalen eller till den samiska
kulturen anlitas för att berätta för barnen. Barnen kommer att göra ett landskap med lappkåta, renar mm, de kommer
att få se typiska samiska kläder samt baka typiska tornedalskakor, t ex kangoskakor och kaffeost.

Exempel på viktiga informationsinhämtande metoder: Barnen delas upp i åldersgrupper, 0-2 år och 3-5 år där man
samtalar om det man har varit med om. Personalen kan då observera vad barnen har lärt sig. Barnen lär sig ramsor
och sånger på samiska och tornedalsfinska. Personalen har iakttagit barnens lekar och sett att i leken kommer saker
som de upplevt på studiebesöken tillbaka. Barnen har gjort bilder och berättat till dom.

B Analyserande del

Process: Barnen har redan tidigare kommit i kontakt med samisk och tornedalsfinska kultur genom sånger och vissa för
Kiruna typiska traditioner. Besök har gjorts på marknader, festivaler och kyrkan. Ett av barnen på förskolan talar endast
finska och ett barn som tidigare har gått på förskolan har flyttat till Irland. Detta har aktualiserat vikten av att arbeta med
kulturella olikheter och likheter. Studiebesök på Hjalmar Lundbohmsgården, kyrkan, Stadshuset, Samegården och Rymdhuset
har utgjort en del av processen. Genom brev till barnen har föräldrar med anknytning till tornedalsk eller samisk kultur
blivit involverade i barnens lärande. Barnen har målat sina egna hus

Resultat: Barnen har blivit medvetna om var i Kiruna deras hus ligger i förhållande till andra hus genom att de har satt upp
 sitt eget hus på en Kirunakarta. Barnen har varit på en gruvutställning i Stadshuset och visat stort intresse för hjälmar med
lampor på, stora maskiner under jord, mörkret under jord mm. Barnen har fått se och prova samiska kläder
 ( en av personalen är same) samt göra ett landskap med Kiirunavaara, renar, lappkåta några hus och en väg.

Analys/bedömning: Barnens medvetenhet om sin egen och andras kultur i Kiruna har ökat och därmed även deras förståelse
för olikheter. Genom lek och samtal har barnens upplevelser bearbetats av personalen så att de har blivit till reell kunskap.
 Barnens kunskap om näringslivet i Kiruna har ökat genom studiebesök på olika institutioner såsom Rymdhuset,
 Stadshuset med gruvutställning mm.

C. Framåtblickande del

Hur går vi vidare- ev utvecklingsbehov: I maj månad ställs barnen bilder ut och föräldrarna inbjuds att delta och se vad
barnen har lärt sig. Vi kommer att gå vidare med att hålla sånger och ramsor på samiska och tornedalsfinska vid liv.

Problem som vi har stött på är att p g a barnens olika tider, en livlig barngrupp och många inskolningar har det varit svårt
att passa in bra tider för de olika aktiviteterna,. Planeringstiden har ibland måst tas i anspråk för att tiden ska räcka till.
Mycket tid har även gått åt till konfliktlösningar.

Åtgärder att vidta på arbetslagsnivå: En mycket noggrann planering krävs för att man ska kunna genomför studiebesök i
den omfattning som vi har gjort. Barnen måste delas vid vissa samlingar för att det ska bli bra diskussioner kring de
studiebesök man har gjort.

Åtgärder att vidta på rektors- eller central nivå: Öka koefficienten för deltidsbarn så att antalet inskolningar minskar.
Vara uppmärksam på att planeringstiden inte försvinner till annat. Om möjligt sätta in poolare så att personalen får ut sin planeringstid.

 

 

Kvalitetsredovisning 2003-2004

1. Beskrivande del

Arbetslag: Fritidshemmet
Utvecklingsområde: Kiruna och omvärlden.
Mål: Det unika i staden Kiruna .Delmål:
1) Barnen skall ha förståelse om var deras kamrater bor i Kiruna.
2) Barnen skall ha kunskap om Kirunas plats på kartan.
3) Barnen skall ha förtrogenhet för de förutsättningar som är unikt för Kiruna ex: midnattssol, midvintermörker,
 snö, is, kyla samt de olika språkkulturerna; samiska, tornedalsfinska och svenska.

Tidsperiod: läsåret 03-04.

Exempel på viktiga/ nya arbetsmetoder: Studiebesök, samtal, fotovisningar under samlingstid, promenader i Kiruna, skapat
 ett vinterlandskap, pratat om gruvan, målat midvintermörker och midnattssolen, arbete med snö och is, skolkarta, Sverige pussel,
spelet Resan, sett på föremål som tillhör samiska eller tornedalsfinska/svenska kulturer.

Exempel på informationshämtande metoder. Vems perspektiv?

Barnen har visat stort intresse angående temat, de har ställt frågor och deltagit i diskussioner kring temat. Personalen observerar barnen.

2. Analyserande del

Processen: Många av barnen vet inte var Kiruna ligger på kartan eller var deras kamrater bor. Barnen kan inte säga vad som är
unikt för Kiruna. I fritidshemmet har de arbetet på många olika sätt för att få kunskap och kännedom om detta.

Analys: När barnen satt in sina foton och adresser på Kiruna kartan konstaterade de att det var många som bodde nära varandra.
 Vinterlandskapet växte fram allt eftersom. Snöskulpturerna gick inte att genomföra p g a kyla och redskap som ej fungerade
och därav också ett ringa intresse från barnen. I stället gjorde barnen varsin snöskulptur av trolldeg. Personalen har visat
föremål som tillhör samiska och tornedalsfinska/svenska kulturer, barnen visade ett stort intresse och nyfikenhet.

Resultat: Barnen har visat stort intresse angående temat, de har ställt frågor och deltagit i diskussioner kring temat.
Alla har arbetat efter sin förmåga.

Allt arbete har inte gett förväntat resultat. Planerade aktiviteter som studiebesök och promenader i Kiruna har ej kunnat
genomföras p g a avståndet till barnens hemadresser. Barngruppen i förskoleklassen är stor och livlig och personalen har
bedömt att det kan vara en säkerhetsrisk för barnen att gå ut på stan med bara två personal.

Tolkning: Personalen har använt olika metoder och insatser som gett önskat resultat.

Bedömning: Grupperna har nått alla målen. Barnen har fått en konkret bild av var de bor och kan sin adress. De har fått en
bra kännedom om var Kiruna ligger på kartan.

3. Framåtblickande del

Utvecklingsbehov: Personalen i förskoleklassen har för lite gemensam planeringstid, halvtidspersonal har 3 timmar under
 5 veckors schemaperiod. Bristen på planeringstid har påverkat så att det har varit svårt att följa kvalitetsredovisningens
 tidsschema, personalen har för det mesta fått planera samtidigt som vi har tagit hand om barnen.

Åtgärder för

- arbetslaget: Genom diskussioner personalen emellan kommer de att förändra sitt arbetssätt genom att tillvarata varandras olika kompetenser och erfarenheter, delge varandra mer mellan de olika fritidsavdelningarna. Då får alla barnen mera utbyte.
- rektor
- central nivå

Kvalitetsredovisning 2003- 2004

A. Beskrivande del

Arbetslagets namn: Åk 7 på Högalidskolan.
Utvecklingsområde: Kiruna och omvärlden
Mål:
- Miljön i fokus
- Kulturell förståelse
Delmål:
Miljön i fokus
Eleven får kunskap om Kiruna
Eleven får kunskap om Kirunas närområde
Kulturell förståelse
Eleven får kännedom om den samiska kulturen
Eleven får kännedom om den tornedalsfinska kulturen
Färdighetsmål
Eleven får kunskap i att presentera och publicera arbeten med IT-verktyg
Eleven får träna på att söka information
Eleven får öva sig i kontakten med samhället
Tidsperiod: Läsåret 2003-2004

Exempel på viktiga/nya arbetssätt: Grupparbete eller enskilt arbete där man fördjupar sig i Kiruna och dess omvärld/kultur

Exempel på viktiga informationsinhämtande metoder och vilka/vem arbetslaget vänt sig till: Enkätundersökning och eleverna
 utvärderar varandras webbsidor genom att skriva konstruktiv kritik och ge allmänna tips.

B. Analyserande del

Process: Eleverna får välja bland ett antal förslag som de sedan arbetar med enskilt eller i grupp. De ska formulera
frågeställningar utifrån det de valt som de sedan söker information om. Elevarbetet skall resultera i en Webbsida
samt en redovisning av området med hjälp av PowerPoint.

Resultat: Ca 70% av eleverna har inhämtat nya kunskaper om Kiruna. Eleverna har inte till fullo nått målen vad
gäller kännedom om den samiska och tornedalsfinska kulturen. Färdighetsmålen har eleverna tillgodogjort sig.

Analys/ bedömning: En del elever har haft svårt att välja område och komma igång med processen. Eftersom man
bara arbetat med området en gång i veckan har bristen på kontinuitet i arbetet varit ett problem. Många lärare har
 varit inblandade vilket har lett till att eleverna har fått olika information som i sin tur medfört kommunikationsproblem.
Brist på lärarkompetens vid produktion av webbsidor har försvårat arbetet. Slutligen har enkätundersökningen vissa
brister alla elever deltog ej och en del av frågeställningarna var otydliga.

C. Framåtblickande del

Hur gå vidare: Kommer att arbeta vidare med bl a gruvstaden Kiruna och den samiska kulturen.

Åtgärder på arbetslagsnivå:

Åtgärder på rektors- central nivå: